Presentationer från Växjökonferensen 11 april

Föreningen för Byggemenskaper arrangerade den 11 april 2016 en nationell konferens i Växjö på temat markanvisningar och utmaningar för att få byggemenskaper att utvecklas och ta fart.

Konferensen bjöd på ett brett och gediget innehåll av presentationer som tillsammans gav en god överblick över utvecklingen för den kommunala markpolitiken i landet och förutsättningarna och utmaningarna för ett bättre och mer varierat stadsbyggande idag.

Nu har vi samlat de många givande presentationerna från konferensdagen, tillgängliga för fri nedladdning i PDF-format via den här permanenta länken.

Plats för fler frågor om ökad konkurrens

high rises
Strax före jul presenterades den utredning om ökad konkurrens i bostadssektorn (SOU 2015:105) som beställdes av förra bostadsministern. Utredningen med titeln ”Plats för fler som bygger mer” behandlar en mycket angelägen fråga för svenskt bostadsbyggande, men utredningen missar tyvärr målet i stora stycken. Staffan Schartner, arkitekt och ordförande i Föreningen för Byggemenskaper, kritiserar utredningen i en artikel på Archileaks:

”För att verkligen få en fungerande konkurrens i bostadsbyggandet och för att samtidigt kunna öka kvantitet och kvalitet krävs att vi möjliggör för väldigt många fler att kunna låta bygga bostäder. Många av dem som kan och vill är idag utestängda i de kommunala och finansiella processerna. Vi måste göra det möjligt för personer med andra drivkrafter och annat, billigare kapital att vara med och bygga. Vi måste hitta andra principer för marktilldelningen, minska tiden från marktilldelning till färdigt hus och hitta metoder att undvika kostnader för risktagandet.”

Schartner kostaterar att SOU 2015:105 missar att göra en helt grundläggande ”distinktion mellan byggherre och byggentreprenör i begreppet ”byggbolag” och pekar på frågor som hade behövt behandlas grundligt:

  • Varför alla bostäder nuförtiden byggs på spekulation med höga vinstförväntningar
  • Varför vi oroar oss för att byggentreprenörer äger byggmaterialproducenter men inte för att de är sina egna uppdragsgivare
  • Varför vi pratar om skalfördelar när forskning visar att stor overhead ofta orsakar skalnackdelar
  • Varför vi diskuterar byggkostnader när kanske bara en tredjedel av priset för en ny bostad är kostnaden för att bygga den
  • Hur det kan komma sig att reglerna för offentlig upphandling är benhårda medan transparensen är minimal i försäljningen av kommunal mark.

De slutsatser som utredningen drar och som återkommer i regeringens utspel om blocköverksridande samverkan för ökat bostadsbyggande, är ledsamt förutsägbara. Här finns inte ett spår av insikt om att bostadsbyggande samtidigt är stadsbyggande:

”Den som föreslår typgodkända hustyper, byggda av certifierade entreprenörer som industriell prefab har säkert lyssnat på de stora byggkoncernerna men har inte förstått mycket av vad en stad är, hur den uppstår och hur den utvecklas. Med billiga lådor som staplas på åkrarna utanför de stora städerna kommer vi återigen att gå från ett bostads- till ett stadsbyggnadsproblem, på samma sätt som för 50 år sedan. Skillnaden blir möjligen att dåtidens betonghus är betydligt robustare än nutidens kartonger.”

Läs hela artikeln på Archileaks!

Poddradio om byggemenskaper från Almedalen

poddpratare på freedom

De närmsta åren planeras det för att byggas hundratusentals nya lägenheter i Sverige. Det ställer krav på både planering och finansiering. I det här programmet ställer vi oss frågan om Byggemenskaper är ett möjligt alternativ och hur det kan tillämpas i Sverige.

Podden är inspekad på segelbåten Freedom i Visby gästhamn mitt i Almedalsveckan.

Medverkande:

  • Magda Rasmusson, riksdagsledamot och språkrör för grönungdom.
  • Teo Strömdahl, ordförande i jagvillhabostad.nu
  • Staffan Schartner, ordförande i Föreningen för Byggemenskaper.
  • Nisse Söderlund, programledare.

Produktion: Johan från kommunikationsbyrån Association

Lyssna på soundcloud!

Studieresa till Tyskland 7-9 maj

Studieresa sydtyskland 2015

Nu bjuder vi in till vårens studieresa till Tyskland. Denna gången åker vi återigen till källorna i sydtyskland, till Tübingen och Freiburg. Resan arrangeras tillsammans med Tysk-Svenska Handelskammaren och leds av duktiga guider med stor lokalkännedom, vi träffar tongivande personer och lokala byggemenskaper.

En garanterad energikick och kunskapinjektion för dig som är nyfiken på hur byggemenskaper fungerar i praktiken i städer i små och medelstora städer.

Resan går av stapeln 7-9 maj, sista anmälningsdatum är 17 april. Antalet platser är begränsat.

Läs mer om arrangemanget här!

Fler bostäder och ökad kvalitet genom byggemenskaper

I det senaste numret av tidskriften Arkitektur lyfter redaktionen den ständigt angelägna och konstant akuta diskussionen om ”glappen” i bostadsförsörjningen. Det som byggs motsvarar inte befolkningens behov. Det byggs för dyrt och för lite, konstaterar redaktör Dan Hallemar:

”Dagens bostadssituation är en berättelse om glapp. Glapp mellan det som byggs och det som behövs. Glapp mellan var det byggs och var det behövs byggas, glapp mellan vad de allra flesta har råd att lägga på en bostad och vad den kostar.

Några siffror: I Stockholm 2014 behöver man, med dagens mycket låga ränta, en disponibel inkomst på 30 300 kronor per månad för att köpa en lägenhet som har en boendeutgift i medianvärdet, alltså den lägenhet som kostnadsmässigt ligger i mitten av hela utbudet. För att köpa en av de 10% billigaste lägen¬heterna i staden behöver man en disponibel inkomst på 18 600. ”

Hur bygger man bra bostäder åt alla? Redaktionen blickar så ut åt olika håll, både mot en ökad standardisering och formrepetition och mot förändrade incitamentsmekanismer och en maktförskjutning i byggandet, genom bland annat byggemenskaper, som en annan möjlig väg.

Se hela

Bobygget – en gemensam resa till ett naturnära boende i Herrljunga

stuga
Många som bor i staden drömmer om att istället bo på landet. Men hur går man egentligen tillväga om man vill göra verklighet av en sådan dröm?

Nej, alla kan kanske inte köpa ett gammalt torp med upprustningsbehov. Det är en väg som ofta blir övermäktig i praktiken och som dessutom kan innebära att priset för att bo närmare naturen är att behöva överge att bo där man ingår i sociala sammanhang.

Byggemenskapen Bobygget handlar om precis detta dilemma, en väg ut till landet, tillsammans med andra.

Bobygget drivs av arkitekterna och projektledarna Maria Johansson och Freija Frändberg under paraplyet Co-create Community och med stöd av Herrljunga kommun och näringslivsbolaget Fokus Herrljunga.

Målet med projektet är att samla en grupp människor som har den gemensamma nämnaren att man vill flytta ut från stan till en lantlig miljö med bra förbindelser till Göteborg.

Vi ställde några frågor till projektledarna Maria och Freija.
Se hela

Byggemenskaper i Varberg

Det berömda kallbadhuset i Varberg
Varbergs kommun välkomnar konceptet byggemenskap som en del i det framtida bostadsbyggandet. Arbetet med en ny detaljplan för Bua ”hamnplan” är igång och nu ser kommunen att detta kommer öppna möjligheter för att genomföra byggemenskaper i området.

Samhällsutvecklingskontoret bjuder därför in till ett informationstillfälle om byggemenskaper onsdagen den 12/11 kl.18.00-20.00 på Ringshals infocenter. Inbjudna gäster berättar om vad en byggemenskap innebär och vilka fördelar det finns för dig som vill påverka ditt eget boende.

Intresserad? Se bifogad poster och anmäl ditt deltagande (senast 7/11) till susanna.almqvist@varberg.se eller leif.andersson3@varberg.se.

Kritik mot planprocess som stänger ute mindre byggherrar

Göteborg
Ledande politiker och tjänstemän i Göteborgs stad har uttryckt höga ambitioner för byggemenskaper i staden. Trots det verkar nu planeringen av Frihamnen gå i en annan riktning, det skriver arkitekterna Rickard Stark och Martin Nordal från OkiDoki! Arkitekter som i en debattartikel i GP igår riktade stark kritik mot planprocessen:

”Tillsammans skall en handfull byggherrar väljas ut för att ingå i ett konsortium som sedan skall driva och bekosta planprocessen. Konsortiet skall bära kostnader på mellan 20-25 miljoner i plankostnader plus egen tid. Det innebär att varje aktör skall ligga ute med över två miljoner kronor plus 1-2 heltidstjänster under två år. För en liten byggherre är detta mycket pengar och man riskerar att effektivt utesluta aktörer som:

1. Göteborgs stad har lovat skall få vara med och bygga.

2. Ofta är garant för ett framtida innovativt bostads- och stadsbyggande.

3. Kan bidra till den övergripande målsättningen om ett hållbart stadsbyggande med blandade aktörer.

Göteborg fortsätter, trots utfästelser om att alla skall få vara med och bygga i Frihamnen, ändå med konsortieupplägg där byggherrarna agerar bank snarare än stadsbyggare.”

Se hela

Från gymgemenskap till byggemenskap i Västerås

Djäkneberget i VästeråsUr en gemenskap föds idén om en annan gemenskap. I Västerås har föreningen Morning Club gymmat ihop i 20 år. I dag är ett 20-tal män medlemmar i gruppen som träffas två morgnar i veckan och därefter slår sig ned vid ett dukat frukostbord.

I en artikel i VLT berättar nu Börje Nyberg Thomas Klarkner om gruppens nya projekt att bygga ett bostadshus tillsammans:

För ett par år sedan började de prata om hur de vill avsluta sina liv. Berättelser om köer, ensamhet och torftighet i äldrevården skrämmer dem. Nu har de bildat bostadsföreningen Djäknebergsbranten. Målet är att bygga vad de kallar ett gemensamt aktivitetsboende. De vill inte kalla det för vare sig äldre- eller seniorboende. [...] Förutom att utveckla vänskapen kan de fortsätta att pusha varandra att träna. De vill satsa på stora gemensamma ytor och hålla nere lägenheternas storlek. Genom att bygga själva räknar de med att kunna pressa kostnaderna. [...] De berättar att folk köar till boendet: – Vi har bestämt att vi är 22 personer som driver i gång boendet och sätter det på kartan. Sedan får andra som är intresserade åka med.

Byggemenskapen Djäknebergsbranten hoppas få köpa mark av Västerås stad i ett centralt läge för att minska bilägandet. VLT berättar att gruppen har kontaktat politiker och tjänstemän men ännu utan att få något gehör.

Läs intervjun med Björn Nyberg och Thomas Klarkner i VLT här.

Byggemenskaper på Heden i Göteborg?

Förslag till Nya Heden från Yimby och Folkstaden
Hur ska Göteborg utveckla Heden i centrala staden? Initativet Nya Heden är ett samarbete mellan Yimby Göteborg och Folkstaden som lyfter ett gemensamt förslag för hur Heden kan utvecklas med nya bostäder tillsammans med bevarade friytor för idrott och fritid. Byggemenskaper spelar en viktig roll i förslaget. I en gemensam debattartikel i GP skriver initiativtagarna:

”Heden kan bli ett område att utveckla och diskutera nya idéer kring stadsbyggande i Göteborg att visa upp i en utställning i samband med stadens jubileum 2021. Delar av kvarteren skulle kunna vikas åt byggemenskaper, men eftersom tomterna varierar i storlek kan även allmännyttan och byggbolag visa upp innovativa bostadsidéer. Detta innebär ett hållbart stadsbyggande med en mångfald aktörer, vilket ger en spännande och variationsrik arkitektur.”

Yimby och Folkstaden planerar nu att under 2015 organisera ett kulturprojekt med workshops och diskussioner samt semimarier om finansiering, energi och ekologiskt byggande på Heden, som avslutas med en idéutställning och konferens.

Läs mer om kulturprojektet Nya Heden här.