Byggemenskaper och framtidens seniorbostäder

Hur vill äldre bo med Kerstin Kärnekull
Hur skall vi lösa frågan om bra bostäder för Sveriges allt fler äldre? Det är en av vår tids största samhällsutmaningar. Idag är det ont om attraktiva alternativ till rimliga kostnader. Kan bygg- och bogemenskaper vara ett alternativ för att bygga framtidens seniorbostäder?

Måndagen den 20 februari visar Kerstin Kärnekull, arkitekt och en av Sveriges främsta experter inom området, på goda exempel från Sverige och internationellt.

Kerstin Kärnekull har arbetat med boendefrågor i hela sitt yrkesverksamma liv och är författare till flera böcker om Seniorboende, och genomförande av bygg- och planeringsgemenskaper.

Bakom arrangemanget står Kusebackastiftelsen i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

Plats: Garveriet i Floda.

Fri entré!
Se hela inbjudan här.

Byggemenskap Ärlan i Göteborg är igång

En långkörare för den tålmodige i Göteborg har varit byggemenskapen Gråberget, som arkitektkontoret inobi fick en markanvisning för att genomföra för idag fyra år sedan.
Därefter har det komplexa planarbetet i området tagit en ordentlig tid på sig för att komma i mål och Inobi har väntat med att bjuda in till byggemenskapen i väntan på att projektet ska kunna köra igång.

Byggemenskap Ärlan informationsmöte januari 2017Men nu finns det en antagen detaljplan och för en vecka sedan gick startskottet för denna byggemenskap i form ett välbesökt informationsmöte den 26 januari (bilden).

Inobi har därefter öppnat för ansökningar om att delta i byggemenskapen. Till en början handlar det om deltagande i den mindre grupp om 6-8 hushåll som initialt kommer att utgöra byggemenskapen, som numera har namnet Ärlan.

Detta ansökningsfönster är öppet mellan den 1-19 februari 2017. Inobi tillämpar ingen köprincip utan sammansättningen av den första gruppen av deltagare görs istället av inobis projektledare på basis av att ”sätta samman en grupp med goda förutsättningar att fungera väl tillsammans”. Inobi skriver:

”Vi kommer att sträva efter att sätta samman en grupp där individerna har förenliga visioner och önskemål om det framtida boendet, samtidigt som vi vill hitta en spridning vad gäller ålder, familjesituation och bakgrund. Det finns inga krav på att du skall ha några speciella förkunskaper.”

Nästa steg är att under hösten 2017 rekrytera fler medlemmar, totalt cirka 20-25 hushåll. Den rekryteringsprocessen kommer att styras av deltagarna i byggemenskapen Ärlan och inte av Inobi, varför det inte går att säga hur byggemenskapen väljer att gå tillväga med urval och hantering av ansökningar då. Projektet följs enklast via inobis hemsida.

Kontaktperson: Pernilla Ottosson, byggemenskapsledare på inobi.

Här genomförs byggemenskapen Ärlan på Gråberget i Göteborg

En nödvändig del av lösningen på krisen

Byggemenskaper i Tübingen
Hur ska Sverige egentligen handskas med den idag alarmerande och akuta bostadskrisen? Debattens vågor går just nu höga och många är det som levererar sina gamla vanliga käpphästar. På senare tid har även allt fler röster börjat tala om att det behövs nya vägar för att beställa och producera bostäder och att byggemenskaper därför måste vara en del av lösningen för att få igång ett bostadsbyggande för alla.

Ola Nylander, professor i Arkitektur på Chalmers lyfter i GP den 27 januari fra byggemenskaper som en komponent i en strategi mot bostadskrisen. Nylander som bland annat har forskat och skrivit om svensk bostadshistoria, menar i artikeln att det låsta läget på bostadsmarknaden idag inte på något sätt är unikt i ett historiskt perspektiv och att det finns ”en lång svensk tradition” av att bygga bort bostadsbrister, samtidigt som andra problem som oskäligt höga hyror och byggkostnader, kan hanteras:

”Kooperativt bostadsbyggande, riktade bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet är tre historiskt beprövade lösningar som tidigare politiker, arkitekter och byggare använt för att lösa och bygga bort bostadsbrister under 1900-talet. Tre klassiska lösningar som skulle fungera utmärkt också idag.”

Ola Nylander konstaterar att det kooperativa byggandet utvecklades starkt under 1920-talet utifrån ”insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak.”:

Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Moderna bekvämligheter skulle inte vara en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete. 1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök i sina bostäder. 2016 är byggemenskaper en motsvarighet till HSB:s bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet.

Läs hela artikeln i GP här!

Bomässa för byggemenskaper i Göteborg

nyhet-massa
Torsdagen den 17 september arrangeras en ”minibomässa” med inriktning på byggemenskaper i Frihamnen i Göteborg. Mässan är öppen för befintliga byggemenskaper, nya och ännu ej bildade grupper, samt den intresserade allmänheten. Inträdet är gratis. Bakom arrangemanget står Göteborgs stad i samarbete med Föreningen för Byggemenskaper.

Göteborgs stad har en ambition att på olika sätt stötta och underlätta för genomförandet av byggemenskaper, och den aktuella mässan är ett led i det arbetet.

Ambitionen är att mässan ska bli ett återkommande arrangemang som kan bidra till att på allvar öppna upp marknaden för byggemenskaper i Göteborgsregionen och underlätta för grupper, bostadssökande och andra aktörer att finna varandra.

I skrivande stund är programmet under utarbetande och såväl kommersiella utställare, kommuner och byggemenskaper som vill presentera sina tjänster, erbjudanden och sina bostadsprojekt kan anmäla sig fram till den 18 augusti.

Läs mer på hemsidan för Göteborgs byggemenskapsmässa

Hållbar stadsutveckling – vilken roll kan byggemenskaper ha?

Konferensrapport 28 januariDen 28 januari samarrangerade Föreningen för Byggemenskaper och Järfälla kommun en konferens på Ersta konferens i Stockholm. Ett tiotal talare och ett 50-tal deltagare med en stor bredd av perspektiv gjorde detta till en mycket givande dag. Dokumentation från konferensen har nu samlats i en rapport.

I rapporten återges föredrag av:
Anders C Eriksson, stadsarkitekt Järfälla
Staffan Schartner, vd Omniplan, ordförande Föreningen för byggemenskaper
Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg
Josepine Nellerup, planchef Malmö
Martin Wetterstedt, energistrateg Knivsta
Ylva Sandström, SABO
Nils Söderlund, arkitekt, Söderlund arkitektkontor
Kerstin Kärnekull, arkitekt och författare
Lars Malmgren, vd Utvecklingsbolaget AB
Anders Johansson, Coompanion Örebro, Lungerbygdens ekonomiska förening

Ladda ner och läs hela konferensrapporten här.

Valkommentar: Nu ligger bollen hos Mehmet Kaplan

Erik BergSverige har fått en ny, rödgrön, regering. En regering som kommer bli tvungen att söka växlande samarbeten både till vänster och höger för att få igenom sin politik. En mandatperiod av omfattande kohandel är att vänta.

Bostadsfrågorna fick aldrig någon någon framträdande plats i valrörelsen, trots idoga försök från byggbranschen och bostadssektorns lobbyorganisationer att föra upp dem på dagordningen. I regeringsförklaringen nämndes dock bostadsbyggandet närapå först av allt. Den optimistiskt lagde kan välja att tolka detta som en att regeringen kommer prioritera bostadsfrågorna:

En statlig investeringsplan ska tas fram. Investeringarna i infrastruktur, bostäder och klimatomställning ska öka. Bostadspolitiken är en nationell angelägenhet. Bostadsbristen ska mötas med ökat bostadsbyggande, inte minst i hyresrätter. Målet är minst 250 000 nya bostäder till år 2020. En bostadsmiljard införs till kommunerna för ökat byggande. Kreditgivningen för nybyggnation stärks. Miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. (ur Regeringsförklaringen)

Ett mål på 250 000 nya bostäder till 2020 är ett av få mål som fick en specifik siffra i regeringsförklaringen. Det är en hög målsättning som motsvarar en dubblering av bostadsbyggandet och en årsproduktion på omkring 50 000 lägenheter. En sådan tempoökning i en sektor med långa ställtider kommer kräva betydligt mer än de åtgärder som skisseras i regeringsförklaringen.

Att stärka kreditgivningen till bostadsbyggandet är visserligen väldigt angeläget. Socialdemokraterna har tidigare aviserat att detta bör ske genom att SBAB tillförs en ny kapitalplåt på tre miljarder för att bedriva en aktiv och offensiv utlåning till nyproduktion.

Från ett byggemenskapsperspektiv är det angeläget att det i ett sådant uppdrag till SBAB inkluderas en möjlighet för byggemenskapsgrupper att få tillgång till bostadskrediter. Svårigheten att få lån, i synnerhet för tidiga projektskeden, är för närvarande en starkt begränsande faktor för många byggemenskaper.

Landets nye bostadsminister, Mehmet Kaplan (mp) blir dessutom stadsplaneringsminister – en nyinrättad titel som utgör en markering av att bostadsfrågorna i den nya regeringen ses som kopplade till ett större sammanhang av stadsbyggande. Det handlar inte bara om att producera lägenheter utan också ett helt livsrum.

Detta perspektiv är helt nödvändigt att bära med sig i synnerhet om bostadsbyggandet nu skall öka snabbt. Det är lätt hänt att ett högt ställt produktionsmål blir till en ursäkt och ett argument för stordrift, kvalitetsförsämringar och ökad likritning och en politik som gynnar ett begränsat antal stora aktörer. Vi har sett det hända förr.

Det finns en annan väg till fler bostäder, som löper åt det motsatta hållet: att riva bort de strukturella, finansiella och mentala hinder som idag finns för att få in fler aktörer i byggandet. Framförallt att få in fler beställare och byggherrar och att därigenom föra över makt till bostadskonsumenterna.

Följer vi den vägen kan fler aktörer än idag initiera nya bostadsprojekt, utifrån en större bredd av behov och utifrån andra drivkrafter. Detta är byggemenskapernas väg, och den leder både till bättre städer och livsmiljöer, till ökad variation och rikedom på lösningar, samtidigt som den snabbt kan skalas upp till stora volymer. Inte genom stordrift utan genom dess motsats: genom myllrets mångfald, genom mångfaldens dynamik.

Staten kan skapa förutsättningar för att detta sker både genom att se över de juridiska och finansiella villkoren för byggemenskaper, men också genom att helt enkelt inleda en dialog om frågan med kommunerna. Som utbildad lantmätare torde Mehmet Kaplan vara väl medveten om vilken genomgripande betydelse detaljplanering och fastighetsindelningar har för vad som går att göra på marken, vad som blir byggt i praktiken – och av vem. Där finns idag en låsning och Mehmet Kaplan är nu den som sitter på nyckeln.

Erik Berg
Styrelseledamot Föreningen för Byggemenskaper

Hemsidan blir en portal

Vi har genomfört en omfattande ombyggnation av vår hemsida som ett led i att göra Byggemenskap.se till en stark portal för Sveriges framväxande byggemenskaper. Arbetet pågår.

Vi tar även gärna emot synpunkter och önskemål gällande sidan. Skriv gärna dina synpunkter som en kommentar till den här nyheten eller kontakta oss på e-post info@byggemenskap.se.

VAD ÄR NYTT?
Vi kommer inom kort berätta mer om planerna för hemsidan och portalen för byggemenskaper. Några av de största nyheterna (som inte är färdiga) är vår databas över aktiva och genomförda byggemenskaper, nya annonsmöjligheter, ett stort (& snart större) kunskapsbibliotek, enkla steg-för-steg-guider, en aktivitetskalender och en hel del andra grejer. Vi är också glada över att vi får en mycket bättre nyhetsrapportering och snart kommer det vara möjligt att följa pågående byggemenskaper via projektbloggar här. Det blir riktigt häftigt.

Så välkommen tillbaka (förresten: prenumerera på nyhetsbrevet och passa på att bli medlem). Nu bygger vi vidare i dagsljus.

Se hela

Använd allmännyttan för att genomföra byggemenskaper

Debattartikel skriven för Göteborgspressen

Ska vi förverkliga ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle måste byggande och planering på allvar börja utgå från människors behov. En förutsättning för det är att städernas invånare i högre grad blir direkta beställare i byggprocessen.

Idag pågår en internationell rörelse i riktning mot en breddad delaktighet i planering och byggnation – ett ”socialt byggande”. En del i detta är projektformen byggemenskaper som redan står för en stor del av bostadsproduktionen i bland annat Tyskland och Österrike och som håller på att slå igenom brett på svensk mark, just nu med ett 20-tal projekt på gång runt om i landet, varav ett flertal i Göteborg.

Ofta resulterar byggemenskapsprojekt i bostadsrätter eller äganderätter, men många som intresserar sig för detta sätt att gå samman som beställare av ett byggprojekt längtar varken efter att äga lägenheterna eller dra på sig stora banklån. Vad man vill är att kunna påverka sitt boende mer, delta i dess utformning, val av läge, bo i hus burna av nya idéer, ibland med fler delade och gemensamma ytor, personligt ritade lägenheter, i en blandad skala, med mer kontakt med grannarna, eller utifrån någon av hundratals andra ingångar.

Vi menar att kommunen och allmännyttan både kan och måste spela en större roll i omstöpningen av byggprocessen i riktning mot ett socialt byggande. Detta kan ske på olika vis, men en förutsättning för att allmännyttan ska kunna agera mer är att stadens politiska ledning ger ett tydligt uppdrag till en specifik del av allmännyttan att ta emot byggemenskapsgrupper, att agera processtöd och partner gentemot dessa grupper och i byggemenskapens form genomföra projekt som resulterar i nya, allmännyttigt ägda, flerbostadshus.

En logisk mottagare av ett ägardirektiv i den riktningen är Egnahemsbolaget, men vi vill även väcka tanken att bilda ett helt nytt allmännyttigt bolag – vi kan kalla det Byggemenskapsbolaget – som har som enda uppgift att ta emot och lotsa byggemenskaper. En fördel med det är att det ett så tydligt uppdrag inte kan prioriteras ned, så som är fallet då det ska samsas med många andra uppgifter. Byggemenskapsbolaget kan även bli en tydlig och välkänd ingång för grupper som vill genomföra byggemenskapsprojekt tillsammans med allmännyttan.

Ett allmännyttigt byggemenskapsbolag kan vara organisatoriskt lättfotat, med endast den expertkompetens som behövs för att genomföra bra byggemenskaper, såsom socialt kompetenta och kunniga process- och projektledare.

Som beställarpartner och stöd till byggemenskaper kan allmännyttan upphandla och genomföra bostadsprojekt runt om i hela Göteborg. De flesta husen som tillkommer genom byggemenskapsprocesser kommer gissningsvis ha en skala mellan 5-20 lägenheter, det gynnar variation i stadsbilden och ger fler uppdrag till små och medelstora byggentreprenörer. Både staden och den lokala ekonomin blir vinnare.

Göteborg står idag på randen till en ny tid. Såväl politiker som ledande tjänstemän har uttalat en vilja att byggemenskaper ska spela en stor roll i stadens bostadsproduktion framöver. Men ännu återstår att utveckla den modell som passar för Göteborg. Vi menar att här finns en möjlighet, just nu, att göra en av Sveriges bästa allmännyttor ännu bättre och bidra till utvecklingen av en Göteborgsmodell för ett socialt och demokratiskt byggande som tar vara på invånarnas intresse och engagemang. Möjligheterna är många – grip tillfället att ta täten!

Erik Berg, arkitekt, styrelsledamot i föreningen för Byggemenskaper
Tomas Lundberg, arkitekt, projekt Folkstaden
Kristina Örne, ordförande i föreningen Under Samma Tak