Lagnö bo växer fram

lagno bo 170526
Varje vecka nås nya framsteg för Lagnö Bo utanför Trosa. En ekonomisk förening driver bygget som kommer att bli en bogemenskap i form av kooperativ hyresrätt.

Flerbostadshuset som kommer att innehålla nitton lägenheter runt en gemensam vinterträdgård byggs i trä med flera väggar i stampjord. I arbetet med jordväggarna har många föreningsmedlemmar och intresserade deltagit.

Projektet går att följa på
https://lagnobo.wordpress.com/

Byggemenskap Ärlan i Göteborg är igång

En långkörare för den tålmodige i Göteborg har varit byggemenskapen Gråberget, som arkitektkontoret inobi fick en markanvisning för att genomföra för idag fyra år sedan.
Därefter har det komplexa planarbetet i området tagit en ordentlig tid på sig för att komma i mål och Inobi har väntat med att bjuda in till byggemenskapen i väntan på att projektet ska kunna köra igång.

Byggemenskap Ärlan informationsmöte januari 2017Men nu finns det en antagen detaljplan och för en vecka sedan gick startskottet för denna byggemenskap i form ett välbesökt informationsmöte den 26 januari (bilden).

Inobi har därefter öppnat för ansökningar om att delta i byggemenskapen. Till en början handlar det om deltagande i den mindre grupp om 6-8 hushåll som initialt kommer att utgöra byggemenskapen, som numera har namnet Ärlan.

Detta ansökningsfönster är öppet mellan den 1-19 februari 2017. Inobi tillämpar ingen köprincip utan sammansättningen av den första gruppen av deltagare görs istället av inobis projektledare på basis av att ”sätta samman en grupp med goda förutsättningar att fungera väl tillsammans”. Inobi skriver:

”Vi kommer att sträva efter att sätta samman en grupp där individerna har förenliga visioner och önskemål om det framtida boendet, samtidigt som vi vill hitta en spridning vad gäller ålder, familjesituation och bakgrund. Det finns inga krav på att du skall ha några speciella förkunskaper.”

Nästa steg är att under hösten 2017 rekrytera fler medlemmar, totalt cirka 20-25 hushåll. Den rekryteringsprocessen kommer att styras av deltagarna i byggemenskapen Ärlan och inte av Inobi, varför det inte går att säga hur byggemenskapen väljer att gå tillväga med urval och hantering av ansökningar då. Projektet följs enklast via inobis hemsida.

Kontaktperson: Pernilla Ottosson, byggemenskapsledare på inobi.

Här genomförs byggemenskapen Ärlan på Gråberget i Göteborg

En nödvändig del av lösningen på krisen

Byggemenskaper i Tübingen
Hur ska Sverige egentligen handskas med den idag alarmerande och akuta bostadskrisen? Debattens vågor går just nu höga och många är det som levererar sina gamla vanliga käpphästar. På senare tid har även allt fler röster börjat tala om att det behövs nya vägar för att beställa och producera bostäder och att byggemenskaper därför måste vara en del av lösningen för att få igång ett bostadsbyggande för alla.

Ola Nylander, professor i Arkitektur på Chalmers lyfter i GP den 27 januari fra byggemenskaper som en komponent i en strategi mot bostadskrisen. Nylander som bland annat har forskat och skrivit om svensk bostadshistoria, menar i artikeln att det låsta läget på bostadsmarknaden idag inte på något sätt är unikt i ett historiskt perspektiv och att det finns ”en lång svensk tradition” av att bygga bort bostadsbrister, samtidigt som andra problem som oskäligt höga hyror och byggkostnader, kan hanteras:

”Kooperativt bostadsbyggande, riktade bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet är tre historiskt beprövade lösningar som tidigare politiker, arkitekter och byggare använt för att lösa och bygga bort bostadsbrister under 1900-talet. Tre klassiska lösningar som skulle fungera utmärkt också idag.”

Ola Nylander konstaterar att det kooperativa byggandet utvecklades starkt under 1920-talet utifrån ”insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak.”:

Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Moderna bekvämligheter skulle inte vara en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete. 1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök i sina bostäder. 2016 är byggemenskaper en motsvarighet till HSB:s bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet.

Läs hela artikeln i GP här!

Plats för fler frågor om ökad konkurrens

high rises
Strax före jul presenterades den utredning om ökad konkurrens i bostadssektorn (SOU 2015:105) som beställdes av förra bostadsministern. Utredningen med titeln ”Plats för fler som bygger mer” behandlar en mycket angelägen fråga för svenskt bostadsbyggande, men utredningen missar tyvärr målet i stora stycken. Staffan Schartner, arkitekt och ordförande i Föreningen för Byggemenskaper, kritiserar utredningen i en artikel på Archileaks:

”För att verkligen få en fungerande konkurrens i bostadsbyggandet och för att samtidigt kunna öka kvantitet och kvalitet krävs att vi möjliggör för väldigt många fler att kunna låta bygga bostäder. Många av dem som kan och vill är idag utestängda i de kommunala och finansiella processerna. Vi måste göra det möjligt för personer med andra drivkrafter och annat, billigare kapital att vara med och bygga. Vi måste hitta andra principer för marktilldelningen, minska tiden från marktilldelning till färdigt hus och hitta metoder att undvika kostnader för risktagandet.”

Schartner kostaterar att SOU 2015:105 missar att göra en helt grundläggande ”distinktion mellan byggherre och byggentreprenör i begreppet ”byggbolag” och pekar på frågor som hade behövt behandlas grundligt:

  • Varför alla bostäder nuförtiden byggs på spekulation med höga vinstförväntningar
  • Varför vi oroar oss för att byggentreprenörer äger byggmaterialproducenter men inte för att de är sina egna uppdragsgivare
  • Varför vi pratar om skalfördelar när forskning visar att stor overhead ofta orsakar skalnackdelar
  • Varför vi diskuterar byggkostnader när kanske bara en tredjedel av priset för en ny bostad är kostnaden för att bygga den
  • Hur det kan komma sig att reglerna för offentlig upphandling är benhårda medan transparensen är minimal i försäljningen av kommunal mark.

De slutsatser som utredningen drar och som återkommer i regeringens utspel om blocköverksridande samverkan för ökat bostadsbyggande, är ledsamt förutsägbara. Här finns inte ett spår av insikt om att bostadsbyggande samtidigt är stadsbyggande:

”Den som föreslår typgodkända hustyper, byggda av certifierade entreprenörer som industriell prefab har säkert lyssnat på de stora byggkoncernerna men har inte förstått mycket av vad en stad är, hur den uppstår och hur den utvecklas. Med billiga lådor som staplas på åkrarna utanför de stora städerna kommer vi återigen att gå från ett bostads- till ett stadsbyggnadsproblem, på samma sätt som för 50 år sedan. Skillnaden blir möjligen att dåtidens betonghus är betydligt robustare än nutidens kartonger.”

Läs hela artikeln på Archileaks!

Fler bostäder och ökad kvalitet genom byggemenskaper

I det senaste numret av tidskriften Arkitektur lyfter redaktionen den ständigt angelägna och konstant akuta diskussionen om ”glappen” i bostadsförsörjningen. Det som byggs motsvarar inte befolkningens behov. Det byggs för dyrt och för lite, konstaterar redaktör Dan Hallemar:

”Dagens bostadssituation är en berättelse om glapp. Glapp mellan det som byggs och det som behövs. Glapp mellan var det byggs och var det behövs byggas, glapp mellan vad de allra flesta har råd att lägga på en bostad och vad den kostar.

Några siffror: I Stockholm 2014 behöver man, med dagens mycket låga ränta, en disponibel inkomst på 30 300 kronor per månad för att köpa en lägenhet som har en boendeutgift i medianvärdet, alltså den lägenhet som kostnadsmässigt ligger i mitten av hela utbudet. För att köpa en av de 10% billigaste lägen¬heterna i staden behöver man en disponibel inkomst på 18 600. ”

Hur bygger man bra bostäder åt alla? Redaktionen blickar så ut åt olika håll, både mot en ökad standardisering och formrepetition och mot förändrade incitamentsmekanismer och en maktförskjutning i byggandet, genom bland annat byggemenskaper, som en annan möjlig väg.

Se hela

Bobygget – en gemensam resa till ett naturnära boende i Herrljunga

stuga
Många som bor i staden drömmer om att istället bo på landet. Men hur går man egentligen tillväga om man vill göra verklighet av en sådan dröm?

Nej, alla kan kanske inte köpa ett gammalt torp med upprustningsbehov. Det är en väg som ofta blir övermäktig i praktiken och som dessutom kan innebära att priset för att bo närmare naturen är att behöva överge att bo där man ingår i sociala sammanhang.

Byggemenskapen Bobygget handlar om precis detta dilemma, en väg ut till landet, tillsammans med andra.

Bobygget drivs av arkitekterna och projektledarna Maria Johansson och Freija Frändberg under paraplyet Co-create Community och med stöd av Herrljunga kommun och näringslivsbolaget Fokus Herrljunga.

Målet med projektet är att samla en grupp människor som har den gemensamma nämnaren att man vill flytta ut från stan till en lantlig miljö med bra förbindelser till Göteborg.

Vi ställde några frågor till projektledarna Maria och Freija.
Se hela

Kritik mot planprocess som stänger ute mindre byggherrar

Göteborg
Ledande politiker och tjänstemän i Göteborgs stad har uttryckt höga ambitioner för byggemenskaper i staden. Trots det verkar nu planeringen av Frihamnen gå i en annan riktning, det skriver arkitekterna Rickard Stark och Martin Nordal från OkiDoki! Arkitekter som i en debattartikel i GP igår riktade stark kritik mot planprocessen:

”Tillsammans skall en handfull byggherrar väljas ut för att ingå i ett konsortium som sedan skall driva och bekosta planprocessen. Konsortiet skall bära kostnader på mellan 20-25 miljoner i plankostnader plus egen tid. Det innebär att varje aktör skall ligga ute med över två miljoner kronor plus 1-2 heltidstjänster under två år. För en liten byggherre är detta mycket pengar och man riskerar att effektivt utesluta aktörer som:

1. Göteborgs stad har lovat skall få vara med och bygga.

2. Ofta är garant för ett framtida innovativt bostads- och stadsbyggande.

3. Kan bidra till den övergripande målsättningen om ett hållbart stadsbyggande med blandade aktörer.

Göteborg fortsätter, trots utfästelser om att alla skall få vara med och bygga i Frihamnen, ändå med konsortieupplägg där byggherrarna agerar bank snarare än stadsbyggare.”

Se hela

Från gymgemenskap till byggemenskap i Västerås

Djäkneberget i VästeråsUr en gemenskap föds idén om en annan gemenskap. I Västerås har föreningen Morning Club gymmat ihop i 20 år. I dag är ett 20-tal män medlemmar i gruppen som träffas två morgnar i veckan och därefter slår sig ned vid ett dukat frukostbord.

I en artikel i VLT berättar nu Börje Nyberg Thomas Klarkner om gruppens nya projekt att bygga ett bostadshus tillsammans:

För ett par år sedan började de prata om hur de vill avsluta sina liv. Berättelser om köer, ensamhet och torftighet i äldrevården skrämmer dem. Nu har de bildat bostadsföreningen Djäknebergsbranten. Målet är att bygga vad de kallar ett gemensamt aktivitetsboende. De vill inte kalla det för vare sig äldre- eller seniorboende. [...] Förutom att utveckla vänskapen kan de fortsätta att pusha varandra att träna. De vill satsa på stora gemensamma ytor och hålla nere lägenheternas storlek. Genom att bygga själva räknar de med att kunna pressa kostnaderna. [...] De berättar att folk köar till boendet: – Vi har bestämt att vi är 22 personer som driver i gång boendet och sätter det på kartan. Sedan får andra som är intresserade åka med.

Byggemenskapen Djäknebergsbranten hoppas få köpa mark av Västerås stad i ett centralt läge för att minska bilägandet. VLT berättar att gruppen har kontaktat politiker och tjänstemän men ännu utan att få något gehör.

Läs intervjun med Björn Nyberg och Thomas Klarkner i VLT här.

Byggemenskaper på Heden i Göteborg?

Förslag till Nya Heden från Yimby och Folkstaden
Hur ska Göteborg utveckla Heden i centrala staden? Initativet Nya Heden är ett samarbete mellan Yimby Göteborg och Folkstaden som lyfter ett gemensamt förslag för hur Heden kan utvecklas med nya bostäder tillsammans med bevarade friytor för idrott och fritid. Byggemenskaper spelar en viktig roll i förslaget. I en gemensam debattartikel i GP skriver initiativtagarna:

”Heden kan bli ett område att utveckla och diskutera nya idéer kring stadsbyggande i Göteborg att visa upp i en utställning i samband med stadens jubileum 2021. Delar av kvarteren skulle kunna vikas åt byggemenskaper, men eftersom tomterna varierar i storlek kan även allmännyttan och byggbolag visa upp innovativa bostadsidéer. Detta innebär ett hållbart stadsbyggande med en mångfald aktörer, vilket ger en spännande och variationsrik arkitektur.”

Yimby och Folkstaden planerar nu att under 2015 organisera ett kulturprojekt med workshops och diskussioner samt semimarier om finansiering, energi och ekologiskt byggande på Heden, som avslutas med en idéutställning och konferens.

Läs mer om kulturprojektet Nya Heden här.