Debattartikel skriven för Göteborgspressen
Ska vi förverkliga ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle måste byggande och planering på allvar börja utgå från människors behov. En förutsättning för det är att städernas invånare i högre grad blir direkta beställare i byggprocessen.
Idag pågår en internationell rörelse i riktning mot en breddad delaktighet i planering och byggnation – ett ”socialt byggande”. En del i detta är projektformen byggemenskaper som redan står för en stor del av bostadsproduktionen i bland annat Tyskland och Österrike och som håller på att slå igenom brett på svensk mark, just nu med ett 20-tal projekt på gång runt om i landet, varav ett flertal i Göteborg.
Ofta resulterar byggemenskapsprojekt i bostadsrätter eller äganderätter, men många som intresserar sig för detta sätt att gå samman som beställare av ett byggprojekt längtar varken efter att äga lägenheterna eller dra på sig stora banklån. Vad man vill är att kunna påverka sitt boende mer, delta i dess utformning, val av läge, bo i hus burna av nya idéer, ibland med fler delade och gemensamma ytor, personligt ritade lägenheter, i en blandad skala, med mer kontakt med grannarna, eller utifrån någon av hundratals andra ingångar.
Vi menar att kommunen och allmännyttan både kan och måste spela en större roll i omstöpningen av byggprocessen i riktning mot ett socialt byggande. Detta kan ske på olika vis, men en förutsättning för att allmännyttan ska kunna agera mer är att stadens politiska ledning ger ett tydligt uppdrag till en specifik del av allmännyttan att ta emot byggemenskapsgrupper, att agera processtöd och partner gentemot dessa grupper och i byggemenskapens form genomföra projekt som resulterar i nya, allmännyttigt ägda, flerbostadshus.
En logisk mottagare av ett ägardirektiv i den riktningen är Egnahemsbolaget, men vi vill även väcka tanken att bilda ett helt nytt allmännyttigt bolag – vi kan kalla det Byggemenskapsbolaget – som har som enda uppgift att ta emot och lotsa byggemenskaper. En fördel med det är att det ett så tydligt uppdrag inte kan prioriteras ned, så som är fallet då det ska samsas med många andra uppgifter. Byggemenskapsbolaget kan även bli en tydlig och välkänd ingång för grupper som vill genomföra byggemenskapsprojekt tillsammans med allmännyttan.
Ett allmännyttigt byggemenskapsbolag kan vara organisatoriskt lättfotat, med endast den expertkompetens som behövs för att genomföra bra byggemenskaper, såsom socialt kompetenta och kunniga process- och projektledare.
Som beställarpartner och stöd till byggemenskaper kan allmännyttan upphandla och genomföra bostadsprojekt runt om i hela Göteborg. De flesta husen som tillkommer genom byggemenskapsprocesser kommer gissningsvis ha en skala mellan 5-20 lägenheter, det gynnar variation i stadsbilden och ger fler uppdrag till små och medelstora byggentreprenörer. Både staden och den lokala ekonomin blir vinnare.
Göteborg står idag på randen till en ny tid. Såväl politiker som ledande tjänstemän har uttalat en vilja att byggemenskaper ska spela en stor roll i stadens bostadsproduktion framöver. Men ännu återstår att utveckla den modell som passar för Göteborg. Vi menar att här finns en möjlighet, just nu, att göra en av Sveriges bästa allmännyttor ännu bättre och bidra till utvecklingen av en Göteborgsmodell för ett socialt och demokratiskt byggande som tar vara på invånarnas intresse och engagemang. Möjligheterna är många – grip tillfället att ta täten!
Erik Berg, arkitekt, styrelsledamot i föreningen för Byggemenskaper
Tomas Lundberg, arkitekt, projekt Folkstaden
Kristina Örne, ordförande i föreningen Under Samma Tak
Ur en gemenskap föds idén om en annan gemenskap. I Västerås har föreningen Morning Club gymmat ihop i 20 år. I dag är ett 20-tal män medlemmar i gruppen som träffas två morgnar i veckan och därefter slår sig ned vid ett dukat frukostbord.
