Byggemenskaper på Heden i Göteborg?

Förslag till Nya Heden från Yimby och Folkstaden
Hur ska Göteborg utveckla Heden i centrala staden? Initativet Nya Heden är ett samarbete mellan Yimby Göteborg och Folkstaden som lyfter ett gemensamt förslag för hur Heden kan utvecklas med nya bostäder tillsammans med bevarade friytor för idrott och fritid. Byggemenskaper spelar en viktig roll i förslaget. I en gemensam debattartikel i GP skriver initiativtagarna:

“Heden kan bli ett område att utveckla och diskutera nya idéer kring stadsbyggande i Göteborg att visa upp i en utställning i samband med stadens jubileum 2021. Delar av kvarteren skulle kunna vikas åt byggemenskaper, men eftersom tomterna varierar i storlek kan även allmännyttan och byggbolag visa upp innovativa bostadsidéer. Detta innebär ett hållbart stadsbyggande med en mångfald aktörer, vilket ger en spännande och variationsrik arkitektur.”

Yimby och Folkstaden planerar nu att under 2015 organisera ett kulturprojekt med workshops och diskussioner samt semimarier om finansiering, energi och ekologiskt byggande på Heden, som avslutas med en idéutställning och konferens.

Läs mer om kulturprojektet Nya Heden här.

Från gymgemenskap till byggemenskap i Västerås

Djäkneberget i VästeråsUr en gemenskap föds idén om en annan gemenskap. I Västerås har föreningen Morning Club gymmat ihop i 20 år. I dag är ett 20-tal män medlemmar i gruppen som träffas två morgnar i veckan och därefter slår sig ned vid ett dukat frukostbord.

I en artikel i VLT berättar nu Börje Nyberg Thomas Klarkner om gruppens nya projekt att bygga ett bostadshus tillsammans:

För ett par år sedan började de prata om hur de vill avsluta sina liv. Berättelser om köer, ensamhet och torftighet i äldrevården skrämmer dem. Nu har de bildat bostadsföreningen Djäknebergsbranten. Målet är att bygga vad de kallar ett gemensamt aktivitetsboende. De vill inte kalla det för vare sig äldre- eller seniorboende. […] Förutom att utveckla vänskapen kan de fortsätta att pusha varandra att träna. De vill satsa på stora gemensamma ytor och hålla nere lägenheternas storlek. Genom att bygga själva räknar de med att kunna pressa kostnaderna. […] De berättar att folk köar till boendet: – Vi har bestämt att vi är 22 personer som driver i gång boendet och sätter det på kartan. Sedan får andra som är intresserade åka med.

Byggemenskapen Djäknebergsbranten hoppas få köpa mark av Västerås stad i ett centralt läge för att minska bilägandet. VLT berättar att gruppen har kontaktat politiker och tjänstemän men ännu utan att få något gehör.

Läs intervjun med Björn Nyberg och Thomas Klarkner i VLT här.

Valkommentar: Nu ligger bollen hos Mehmet Kaplan

Erik BergSverige har fått en ny, rödgrön, regering. En regering som kommer bli tvungen att söka växlande samarbeten både till vänster och höger för att få igenom sin politik. En mandatperiod av omfattande kohandel är att vänta.

Bostadsfrågorna fick aldrig någon någon framträdande plats i valrörelsen, trots idoga försök från byggbranschen och bostadssektorns lobbyorganisationer att föra upp dem på dagordningen. I regeringsförklaringen nämndes dock bostadsbyggandet närapå först av allt. Den optimistiskt lagde kan välja att tolka detta som en att regeringen kommer prioritera bostadsfrågorna:

En statlig investeringsplan ska tas fram. Investeringarna i infrastruktur, bostäder och klimatomställning ska öka. Bostadspolitiken är en nationell angelägenhet. Bostadsbristen ska mötas med ökat bostadsbyggande, inte minst i hyresrätter. Målet är minst 250 000 nya bostäder till år 2020. En bostadsmiljard införs till kommunerna för ökat byggande. Kreditgivningen för nybyggnation stärks. Miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. (ur Regeringsförklaringen)

Ett mål på 250 000 nya bostäder till 2020 är ett av få mål som fick en specifik siffra i regeringsförklaringen. Det är en hög målsättning som motsvarar en dubblering av bostadsbyggandet och en årsproduktion på omkring 50 000 lägenheter. En sådan tempoökning i en sektor med långa ställtider kommer kräva betydligt mer än de åtgärder som skisseras i regeringsförklaringen.

Att stärka kreditgivningen till bostadsbyggandet är visserligen väldigt angeläget. Socialdemokraterna har tidigare aviserat att detta bör ske genom att SBAB tillförs en ny kapitalplåt på tre miljarder för att bedriva en aktiv och offensiv utlåning till nyproduktion.

Från ett byggemenskapsperspektiv är det angeläget att det i ett sådant uppdrag till SBAB inkluderas en möjlighet för byggemenskapsgrupper att få tillgång till bostadskrediter. Svårigheten att få lån, i synnerhet för tidiga projektskeden, är för närvarande en starkt begränsande faktor för många byggemenskaper.

Landets nye bostadsminister, Mehmet Kaplan (mp) blir dessutom stadsplaneringsminister – en nyinrättad titel som utgör en markering av att bostadsfrågorna i den nya regeringen ses som kopplade till ett större sammanhang av stadsbyggande. Det handlar inte bara om att producera lägenheter utan också ett helt livsrum.

Detta perspektiv är helt nödvändigt att bära med sig i synnerhet om bostadsbyggandet nu skall öka snabbt. Det är lätt hänt att ett högt ställt produktionsmål blir till en ursäkt och ett argument för stordrift, kvalitetsförsämringar och ökad likritning och en politik som gynnar ett begränsat antal stora aktörer. Vi har sett det hända förr.

Det finns en annan väg till fler bostäder, som löper åt det motsatta hållet: att riva bort de strukturella, finansiella och mentala hinder som idag finns för att få in fler aktörer i byggandet. Framförallt att få in fler beställare och byggherrar och att därigenom föra över makt till bostadskonsumenterna.

Följer vi den vägen kan fler aktörer än idag initiera nya bostadsprojekt, utifrån en större bredd av behov och utifrån andra drivkrafter. Detta är byggemenskapernas väg, och den leder både till bättre städer och livsmiljöer, till ökad variation och rikedom på lösningar, samtidigt som den snabbt kan skalas upp till stora volymer. Inte genom stordrift utan genom dess motsats: genom myllrets mångfald, genom mångfaldens dynamik.

Staten kan skapa förutsättningar för att detta sker både genom att se över de juridiska och finansiella villkoren för byggemenskaper, men också genom att helt enkelt inleda en dialog om frågan med kommunerna. Som utbildad lantmätare torde Mehmet Kaplan vara väl medveten om vilken genomgripande betydelse detaljplanering och fastighetsindelningar har för vad som går att göra på marken, vad som blir byggt i praktiken – och av vem. Där finns idag en låsning och Mehmet Kaplan är nu den som sitter på nyckeln.

Erik Berg
Styrelseledamot Föreningen för Byggemenskaper

Studiebesök hos byggemenskapen Kumlet, Brännö

Kumlet
Den 5-6 april hölls Föreningen för Byggemenskapers årsmöte i Göteborg, och platsen för detta var biograf Aftonstjärnan på Lindholmen. Under söndagen anordnades även ett studiebesök hos Brf Kumlet ute på Brännö. Den består av två huskroppar med totalt åtta lägenheter uppförda som en byggemenskap. Det är ett på många sätt spännande projekt, och det har varit en lång och mödosam process innan lägenheterna stod inflyttningsklara under våren 2013.

Läs mer

Använd allmännyttan för att genomföra byggemenskaper

Debattartikel skriven för Göteborgspressen

Ska vi förverkliga ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle måste byggande och planering på allvar börja utgå från människors behov. En förutsättning för det är att städernas invånare i högre grad blir direkta beställare i byggprocessen.

Idag pågår en internationell rörelse i riktning mot en breddad delaktighet i planering och byggnation – ett ”socialt byggande”. En del i detta är projektformen byggemenskaper som redan står för en stor del av bostadsproduktionen i bland annat Tyskland och Österrike och som håller på att slå igenom brett på svensk mark, just nu med ett 20-tal projekt på gång runt om i landet, varav ett flertal i Göteborg.

Ofta resulterar byggemenskapsprojekt i bostadsrätter eller äganderätter, men många som intresserar sig för detta sätt att gå samman som beställare av ett byggprojekt längtar varken efter att äga lägenheterna eller dra på sig stora banklån. Vad man vill är att kunna påverka sitt boende mer, delta i dess utformning, val av läge, bo i hus burna av nya idéer, ibland med fler delade och gemensamma ytor, personligt ritade lägenheter, i en blandad skala, med mer kontakt med grannarna, eller utifrån någon av hundratals andra ingångar.

Vi menar att kommunen och allmännyttan både kan och måste spela en större roll i omstöpningen av byggprocessen i riktning mot ett socialt byggande. Detta kan ske på olika vis, men en förutsättning för att allmännyttan ska kunna agera mer är att stadens politiska ledning ger ett tydligt uppdrag till en specifik del av allmännyttan att ta emot byggemenskapsgrupper, att agera processtöd och partner gentemot dessa grupper och i byggemenskapens form genomföra projekt som resulterar i nya, allmännyttigt ägda, flerbostadshus.

En logisk mottagare av ett ägardirektiv i den riktningen är Egnahemsbolaget, men vi vill även väcka tanken att bilda ett helt nytt allmännyttigt bolag – vi kan kalla det Byggemenskapsbolaget – som har som enda uppgift att ta emot och lotsa byggemenskaper. En fördel med det är att det ett så tydligt uppdrag inte kan prioriteras ned, så som är fallet då det ska samsas med många andra uppgifter. Byggemenskapsbolaget kan även bli en tydlig och välkänd ingång för grupper som vill genomföra byggemenskapsprojekt tillsammans med allmännyttan.

Ett allmännyttigt byggemenskapsbolag kan vara organisatoriskt lättfotat, med endast den expertkompetens som behövs för att genomföra bra byggemenskaper, såsom socialt kompetenta och kunniga process- och projektledare.

Som beställarpartner och stöd till byggemenskaper kan allmännyttan upphandla och genomföra bostadsprojekt runt om i hela Göteborg. De flesta husen som tillkommer genom byggemenskapsprocesser kommer gissningsvis ha en skala mellan 5-20 lägenheter, det gynnar variation i stadsbilden och ger fler uppdrag till små och medelstora byggentreprenörer. Både staden och den lokala ekonomin blir vinnare.

Göteborg står idag på randen till en ny tid. Såväl politiker som ledande tjänstemän har uttalat en vilja att byggemenskaper ska spela en stor roll i stadens bostadsproduktion framöver. Men ännu återstår att utveckla den modell som passar för Göteborg. Vi menar att här finns en möjlighet, just nu, att göra en av Sveriges bästa allmännyttor ännu bättre och bidra till utvecklingen av en Göteborgsmodell för ett socialt och demokratiskt byggande som tar vara på invånarnas intresse och engagemang. Möjligheterna är många – grip tillfället att ta täten!

Erik Berg, arkitekt, styrelsledamot i föreningen för Byggemenskaper
Tomas Lundberg, arkitekt, projekt Folkstaden
Kristina Örne, ordförande i föreningen Under Samma Tak