Skriver du om byggemenskaper i vår? Ta gärna kontakt med oss så kan vi hjälpa dig kontakta rätt kunskapskällor,
eller leda dig vidare inom kooperativt och socialt byggande. Läs också in dig på material på vår projektsida
divcity.se.
Kontakta oss på john@byggemenskap.se
Nu är anmälan för en ny potentiell byggemenskap öppen i Göteborg. Markanvisningen utgörs av två områden som annonseras med samma förutsättningar. På båda platserna finns det idag gällande detaljplaner.
Kommunen strävar efter att det ska finns stor variation gällande upplåtelseformer, hustyper, lägenhetsstorlekar och prisbilder inom de aktuella områdena, inom stadsdelarna och inom staden som helhet. Inriktningen för denna markanvisning är att projektet ska genomföras i form av bo- eller byggemenskap. Projektet ska också genomföras i enlighet med kraven i Göteborgs stads program för miljöanpassat
byggande.
Anmälan är öppen till och med den 15 oktober. Läs mer om projektet i vår byggdatabas, och ansök via Göteborgs stads hemsida
Byggemenskapen BRF Ärlan på Gråberget i Majorna i Göteborg, som vi tidigare har berättat om här, är nu påväg in i sista fasen inför bygge. Markköpsavtalen med Göteborgs Stad är undertecknade och klara, huset har hittat sin färdiga form och bygglovsansökan lämnas in strax efter sommaren.
Totalt blir det 29 lägenheter fördelade på sex våningar i huset som kommer att uppföras som lågenergihus, med en stark träkaraktär vilket bland annat innebär korslimmad trästomme och träfasader.
Byggemenskapen Ärlan har ända sedan starten haft ett starkt fokus på sociala värden. Därför har gruppen bland annat prioriterat ett husgemensamt vardagsrum på markplan i anslutning till den gemensamma trädgården som vänder sig mot parken på Gråbergets topp. Längst upp under husets tak finns även ett gemensamt utsiktsrum, ”andrummet”, med utsikt över Göteborg.
– Vi satsar på det gemensamma. Vårt mål är ett hus där granngemenskap får både plats och stöd att växa. Detta är ett av de centrala värdena med att bo i stan – men det är samtidigt något som brukar saknas i nyproduktion, säger Fredrik Domhagen, ordföranden i bostadsrättsföreningen Ärlan.
Fredrik är en av husets blivande invånare, tillsammans med sambon Malin och deras dotter Hilde.
-Vi har valt en av husets 4:or, som vi själva varit med om att utforma, och vi tänker bo i den resten av livet. Här får vi egentligen allt vi hade fått med en villa, men utan baksidorna och istället får vi helt andra kvalitéer som ett miljömässigt bra boende och gångavstånd till stadslivet i Majorna, säger Fredrik.
De enskilda lägenheterna har utformats med balkonger i sydvästläge med integrerade fasta odlingslådor klädda i trä och utsikt över Kungsladugårds takåsar. Lägenheterna spänner från 1 – 4,5 rum, men huset kommer ha förhållandevis många större lägenheter i form av 3:or, 4:or och 4,5:or, en storlek som det råder brist på i Majorna och i hela Göteborg.
Det finns fortfarande platser kvar i Byggemenskapen Ärlan. Läs mer om huset och projektet på deras hemsida.
Södertorg 12, innergården
Måndagen den 3 juli 13.00-14.00
Preliminärt påbörjades nybyggnation av totalt 21 250 nya lägenheter under första kvartalet 2017 enligt Statistiska centralbyrån. Det är 46 % fler än i fjol och absoluta flertalet kommer att byggas i de 3 storstadsregionerna.
– Hur kan vi stödja en demokratisk och socialt hållbar samhällsbyggande i hela Sverige?
– Hur kan vi ge förutsättningar att bygga då inga kommersiella aktörer ser vinstmöjligheter?
Ett flertal kommuner i hela Sverige har visat ett ökat intresse för Byggemenskaper.
Byggemenskaper bygger för att bo och inte i första hand för att tjäna pengar.
Medverkande:
Föreningen För Byggemenskaper
Anders Lindholm, Exploateringsstrateg Region Gotland
Karin Nyquist, Passivhuscentrum Västra Götaland
Varje vecka nås nya framsteg för Lagnö Bo utanför Trosa. En ekonomisk förening driver bygget som kommer att bli en bogemenskap i form av kooperativ hyresrätt.
Flerbostadshuset som kommer att innehålla nitton lägenheter runt en gemensam vinterträdgård byggs i trä med flera väggar i stampjord. I arbetet med jordväggarna har många föreningsmedlemmar och intresserade deltagit.
Projektet går att följa på
https://lagnobo.wordpress.com/
I onsdags den 14 september hölls ett informationsmöte kring Svandammen ecovillage på Ekocentrum i Göteborg. Inbjudna var intresserad allmänhet men också Ulf Kamne, ordförande i Byggnadsnämnden. Kamne sade bland annat:
– För cirka 1 ½ år sedan hade jag – som då blivit ordförande i byggnadsnämnden – ett gemensamt möte med Svandammen och Fastighets-nämndens ordförande och vice ordförande, där vi politiker sa: “Det här projektet är intressant. Det ska realiseras.”
– Jag vill uppmuntra er här idag att ta vara på den mängd olika möjligheter som Svandammsprojektet som helhet medför. För att kunna styra utformningen av sitt boende är det egna ägandet det som ger störst inflytande. Priset är engagemang och arbete. Det finns givetvis fördelar och nackdelar som man måste väga mot varandra. – Tag nu gärna chansen att engagera er i detta och fullfölj planerna. Det krävs uthållighet. Ert projekt kommer säkert att höra tala om sig och väcka ett vidsträckt intresse. Vi bostadspolitiker tycker som sagt att det är intressant och stödjer er! Manegen är krattad!
Föreningen för byggemenskaper höll på torsdagen ett seminarie med Skaras förvaltning.
Diskussionerna fokuserade kring byggemenskaper i mindre tätorter och byar samt hur de kan påverka samhällen. Ekonomi för större och mindre projekt var också av intresse – med Psilanders kurvor i bakgrunden. På plats var John Helmfridsson från Föreningen för byggemenskapers styrelse.
Hur ska Sverige egentligen handskas med den idag alarmerande och akuta bostadskrisen? Debattens vågor går just nu höga och många är det som levererar sina gamla vanliga käpphästar. På senare tid har även allt fler röster börjat tala om att det behövs nya vägar för att beställa och producera bostäder och att byggemenskaper därför måste vara en del av lösningen för att få igång ett bostadsbyggande för alla.
Ola Nylander, professor i Arkitektur på Chalmers lyfter i GP den 27 januari fra byggemenskaper som en komponent i en strategi mot bostadskrisen. Nylander som bland annat har forskat och skrivit om svensk bostadshistoria, menar i artikeln att det låsta läget på bostadsmarknaden idag inte på något sätt är unikt i ett historiskt perspektiv och att det finns “en lång svensk tradition” av att bygga bort bostadsbrister, samtidigt som andra problem som oskäligt höga hyror och byggkostnader, kan hanteras:
“Kooperativt bostadsbyggande, riktade bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet är tre historiskt beprövade lösningar som tidigare politiker, arkitekter och byggare använt för att lösa och bygga bort bostadsbrister under 1900-talet. Tre klassiska lösningar som skulle fungera utmärkt också idag.”
Ola Nylander konstaterar att det kooperativa byggandet utvecklades starkt under 1920-talet utifrån “insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak.”:
Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Moderna bekvämligheter skulle inte vara en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete. 1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök i sina bostäder. 2016 är byggemenskaper en motsvarighet till HSB:s bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet.
