Nyhetsarkiv

Nyheter

En nödvändig del av lösningen på krisen

Byggemenskaper i Tübingen
Hur ska Sverige egentligen handskas med den idag alarmerande och akuta bostadskrisen? Debattens vågor går just nu höga och många är det som levererar sina gamla vanliga käpphästar. På senare tid har även allt fler röster börjat tala om att det behövs nya vägar för att beställa och producera bostäder och att byggemenskaper därför måste vara en del av lösningen för att få igång ett bostadsbyggande för alla.

Ola Nylander, professor i Arkitektur på Chalmers lyfter i GP den 27 januari fra byggemenskaper som en komponent i en strategi mot bostadskrisen. Nylander som bland annat har forskat och skrivit om svensk bostadshistoria, menar i artikeln att det låsta läget på bostadsmarknaden idag inte på något sätt är unikt i ett historiskt perspektiv och att det finns “en lång svensk tradition” av att bygga bort bostadsbrister, samtidigt som andra problem som oskäligt höga hyror och byggkostnader, kan hanteras:

“Kooperativt bostadsbyggande, riktade bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet är tre historiskt beprövade lösningar som tidigare politiker, arkitekter och byggare använt för att lösa och bygga bort bostadsbrister under 1900-talet. Tre klassiska lösningar som skulle fungera utmärkt också idag.”

Ola Nylander konstaterar att det kooperativa byggandet utvecklades starkt under 1920-talet utifrån “insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak.”:

Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Moderna bekvämligheter skulle inte vara en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete. 1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök i sina bostäder. 2016 är byggemenskaper en motsvarighet till HSB:s bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet.

Läs hela artikeln i GP här!

Plats för fler frågor om ökad konkurrens

high rises
Strax före jul presenterades den utredning om ökad konkurrens i bostadssektorn (SOU 2015:105) som beställdes av förra bostadsministern. Utredningen med titeln “Plats för fler som bygger mer” behandlar en mycket angelägen fråga för svenskt bostadsbyggande, men utredningen missar tyvärr målet i stora stycken. Staffan Schartner, arkitekt och ordförande i Föreningen för Byggemenskaper, kritiserar utredningen i en artikel på Archileaks:

“För att verkligen få en fungerande konkurrens i bostadsbyggandet och för att samtidigt kunna öka kvantitet och kvalitet krävs att vi möjliggör för väldigt många fler att kunna låta bygga bostäder. Många av dem som kan och vill är idag utestängda i de kommunala och finansiella processerna. Vi måste göra det möjligt för personer med andra drivkrafter och annat, billigare kapital att vara med och bygga. Vi måste hitta andra principer för marktilldelningen, minska tiden från marktilldelning till färdigt hus och hitta metoder att undvika kostnader för risktagandet.”

Schartner kostaterar att SOU 2015:105 missar att göra en helt grundläggande “distinktion mellan byggherre och byggentreprenör i begreppet ”byggbolag” och pekar på frågor som hade behövt behandlas grundligt:

  • Varför alla bostäder nuförtiden byggs på spekulation med höga vinstförväntningar
  • Varför vi oroar oss för att byggentreprenörer äger byggmaterialproducenter men inte för att de är sina egna uppdragsgivare
  • Varför vi pratar om skalfördelar när forskning visar att stor overhead ofta orsakar skalnackdelar
  • Varför vi diskuterar byggkostnader när kanske bara en tredjedel av priset för en ny bostad är kostnaden för att bygga den
  • Hur det kan komma sig att reglerna för offentlig upphandling är benhårda medan transparensen är minimal i försäljningen av kommunal mark.

De slutsatser som utredningen drar och som återkommer i regeringens utspel om blocköverksridande samverkan för ökat bostadsbyggande, är ledsamt förutsägbara. Här finns inte ett spår av insikt om att bostadsbyggande samtidigt är stadsbyggande:

“Den som föreslår typgodkända hustyper, byggda av certifierade entreprenörer som industriell prefab har säkert lyssnat på de stora byggkoncernerna men har inte förstått mycket av vad en stad är, hur den uppstår och hur den utvecklas. Med billiga lådor som staplas på åkrarna utanför de stora städerna kommer vi återigen att gå från ett bostads- till ett stadsbyggnadsproblem, på samma sätt som för 50 år sedan. Skillnaden blir möjligen att dåtidens betonghus är betydligt robustare än nutidens kartonger.”

Läs hela artikeln på Archileaks!

Bomässa för byggemenskaper i Göteborg

nyhet-massa
Torsdagen den 17 september arrangeras en “minibomässa” med inriktning på byggemenskaper i Frihamnen i Göteborg. Mässan är öppen för befintliga byggemenskaper, nya och ännu ej bildade grupper, samt den intresserade allmänheten. Inträdet är gratis. Bakom arrangemanget står Göteborgs stad i samarbete med Föreningen för Byggemenskaper.

Göteborgs stad har en ambition att på olika sätt stötta och underlätta för genomförandet av byggemenskaper, och den aktuella mässan är ett led i det arbetet.

Ambitionen är att mässan ska bli ett återkommande arrangemang som kan bidra till att på allvar öppna upp marknaden för byggemenskaper i Göteborgsregionen och underlätta för grupper, bostadssökande och andra aktörer att finna varandra.

I skrivande stund är programmet under utarbetande och såväl kommersiella utställare, kommuner och byggemenskaper som vill presentera sina tjänster, erbjudanden och sina bostadsprojekt kan anmäla sig fram till den 18 augusti.

Läs mer på hemsidan för Göteborgs byggemenskapsmässa

Poddradio om byggemenskaper från Almedalen

poddpratare på freedom

De närmsta åren planeras det för att byggas hundratusentals nya lägenheter i Sverige. Det ställer krav på både planering och finansiering. I det här programmet ställer vi oss frågan om Byggemenskaper är ett möjligt alternativ och hur det kan tillämpas i Sverige.

Podden är inspekad på segelbåten Freedom i Visby gästhamn mitt i Almedalsveckan.

Medverkande:

  • Magda Rasmusson, riksdagsledamot och språkrör för grönungdom.
  • Teo Strömdahl, ordförande i jagvillhabostad.nu
  • Staffan Schartner, ordförande i Föreningen för Byggemenskaper.
  • Nisse Söderlund, programledare.

Produktion: Johan från kommunikationsbyrån Association

Lyssna på soundcloud!

Studieresa till Tyskland 7-9 maj

Studieresa sydtyskland 2015

Nu bjuder vi in till vårens studieresa till Tyskland. Denna gången åker vi återigen till källorna i sydtyskland, till Tübingen och Freiburg. Resan arrangeras tillsammans med Tysk-Svenska Handelskammaren och leds av duktiga guider med stor lokalkännedom, vi träffar tongivande personer och lokala byggemenskaper.

En garanterad energikick och kunskapinjektion för dig som är nyfiken på hur byggemenskaper fungerar i praktiken i städer i små och medelstora städer.

Resan går av stapeln 7-9 maj, sista anmälningsdatum är 17 april. Antalet platser är begränsat.

Läs mer om arrangemanget här!

Öppet informationsmöte i Sollentuna 19 mars

19 mars 18:30 – 20:30, Arena Satelliten, lokal Ljusgården, Allfarvägen 4, intill Sollentuna station.

vasjon 1932015

Nya kreativa metoder för bostadsproduktion efterlyses av allt fler. En av dessa är att planera och bygga i en så kallad byggemenskap. Det innebär att de som ska bo i huset gemensamt går ihop, planerar dess utformning och är sin egen byggherre. Sollentuna kommun har planer på att sälja byggrätter till byggemenskaper i Väsjön. Den 19 mars har du möjlighet att få veta mer. Då arrangerar Sollentuna kommun och Föreningen för byggemenskaper ett informationsmöte i Arena Satelliten. 

Läs programmet här!

Mötet är kostnadsfritt, men vi vill gärna att du anmäler dig genom att skicka ett mail till mattias.berg@sollentuna.se senast den 5 mars.

 

 

 

Hållbar stadsutveckling – vilken roll kan byggemenskaper ha?

Konferensrapport 28 januariDen 28 januari samarrangerade Föreningen för Byggemenskaper och Järfälla kommun en konferens på Ersta konferens i Stockholm. Ett tiotal talare och ett 50-tal deltagare med en stor bredd av perspektiv gjorde detta till en mycket givande dag. Dokumentation från konferensen har nu samlats i en rapport.

I rapporten återges föredrag av:
Anders C Eriksson, stadsarkitekt Järfälla
Staffan Schartner, vd Omniplan, ordförande Föreningen för byggemenskaper
Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg
Josepine Nellerup, planchef Malmö
Martin Wetterstedt, energistrateg Knivsta
Ylva Sandström, SABO
Nils Söderlund, arkitekt, Söderlund arkitektkontor
Kerstin Kärnekull, arkitekt och författare
Lars Malmgren, vd Utvecklingsbolaget AB
Anders Johansson, Coompanion Örebro, Lungerbygdens ekonomiska förening

Ladda ner och läs hela konferensrapporten här.

Vinterkonferens 28 januari

Hållbar stadsutveckling – vilken roll kan byggemenskaper ha?

konferens 28 januari 2015

Järfälla kommun och Föreningen för Byggemenskaper i Sverige samarrangerar en konferens om byggemenskaper i den kommunala planeringen den 28 januari 2015 i Stockholm.

Diskussionen om hållbar stadsutveckling pågår i hela landet. Många projekt ute i kommunerna inspirerar och prövar nya grepp. Järfälla kommun står inför en stor utmaning att bygga bostäder i takt med tunnelbaneutbyggnaden. Med en ny översiktsplan och många pågående projekt och planer ska bostäder och service produceras. Det handlar också om att skapa variation, mångfald och småskalighet i bebyggelsen. Projektet Kajer mot det gröna – hållbara gränssnitt mellan stad och land är ett exempel, där Delegationen för hållbara städer ( Boverket) ger projektstöd. Många kommuner har idag uppmärksammat att byggemenskaper också kan spela en viktig roll för att uppnå dessa mål.

Programmet hittar ni här!

FÖR MER INFORMATION

  • Ylva Sandström, styrelseledamot i Föreningen för Byggemenskaper, svarar på frågor om innehåll och deltagande: ylva.sandstroem@telia.com och telefon 070 – 590 88 54.
  • Anders C. Eriksson, stadsarkitekt i Järfälla, svarar på frågor om deras stadsutvecklingsarbete: anders.c.eriksson@jarfalla.se och telefon 08 – 580 283 93.

SYFTEN MED KONFERENSEN

  • Att ge inspiration till arbetet med hållbar och varierad stadsbyggnad och samhällsplanering.
  • Att diskutera hur kommunerna kan samarbeta med och ge stöd till byggemenskaper.
  • Att visa exempel på olika typer av byggemenskaper.
  • Att visa aktörer som kan bistå processen.

FÖR VEM?

Konferensen riktar sig till kommuner, projektutvecklare och andra som arbetar professionellt med, eller intresserar sig för, att utveckla stadsbyggandet

DELTAGARAVGIFT

2100 kronor. Moms tillkommer. Priset inkluderar lunch och kaffe.

ANMÄLAN SKER TILL

e-post: therese.tunhielm@omniplan.se
eller telefon: 08 55 69 79 50

Fler bostäder och ökad kvalitet genom byggemenskaper

I det senaste numret av tidskriften Arkitektur lyfter redaktionen den ständigt angelägna och konstant akuta diskussionen om ”glappen” i bostadsförsörjningen. Det som byggs motsvarar inte befolkningens behov. Det byggs för dyrt och för lite, konstaterar redaktör Dan Hallemar:

”Dagens bostadssituation är en berättelse om glapp. Glapp mellan det som byggs och det som behövs. Glapp mellan var det byggs och var det behövs byggas, glapp mellan vad de allra flesta har råd att lägga på en bostad och vad den kostar.

Några siffror: I Stockholm 2014 behöver man, med dagens mycket låga ränta, en disponibel inkomst på 30 300 kronor per månad för att köpa en lägenhet som har en boendeutgift i medianvärdet, alltså den lägenhet som kostnadsmässigt ligger i mitten av hela utbudet. För att köpa en av de 10% billigaste lägen¬heterna i staden behöver man en disponibel inkomst på 18 600. ”

Hur bygger man bra bostäder åt alla? Redaktionen blickar så ut åt olika håll, både mot en ökad standardisering och formrepetition och mot förändrade incitamentsmekanismer och en maktförskjutning i byggandet, genom bland annat byggemenskaper, som en annan möjlig väg.

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Läs mer om nyhetsbrevet här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *