Vad är problemet idag?
1. Det byggs för lite
De senaste 10 åren har Sverige byggt hälften så många nya bostäder per person som övriga Norden. Behovet ligger enligt Boverket på omkring: 40 000 nya lgh / år. Resultat 2011 var: 20 000 nya lägenheter. Det finns planlagd mark, men de som bygger och säljer lägenheter har inget intresse av att bygga på den, varför skulle man självmant pressa sina vinstmarginaler? Byggemenskaper har inga sådana överväganden.
2. Det byggs för dåligt
Nyproduktionen maximerar mängden försäljningsbar yta och det som gör sig bra i försäljningsannonser men minimerar allt annat som behövs för ett långsiktigt socialt och ekologiskt hållbart boende.
3. Det byggs för ensidigt och likriktat
Såväl enskilda hus, lägenheter och områden är utformade efter samma standardmallar och utifrån samma värderingar. Det här leder till estetiskt och konstnärligt tråkiga bostadsmiljöer och till en likriktning som misslyckas med att återspegla den mångfald av kulturer, intressen och behov som finns i samhället idag.
4. Det som byggs blir alldeles för dyrt
Sverige har de högsta nybyggnadspriserna i hela EU. Vi ligger 72% över EU-genomsnittet, näst högst är Danmark som ligger 38% över EU-genomsnittet. Under de senaste 15 åren har bostadspriserna nästan tredubblats. Detta är till stor glädje för två grupper: för alla som äger en bostad som kan sälja den dyrare och för alla som bygger bostäder för att sälja och tjäna pengar på det. Men det är till nackdel för alla andra och leder till stora risker och problem för hela samhället: begränsad rörlighet och förstärkt social segregation. Priset för nybyggda bostäder har ökat mycket fortare än vad som är motiverat av kostnadsutvecklingen. Det handlar om övervinster som hålls uppe genom att det byggs alldeles för lite.
5. Ett fåtal stora aktörer kontrollerar byggsektorn
De dominerande aktörerna i byggsektorn har idag vuxit till en storlek som gör att de effektivt kan kontrollera utbudet på marknaden och hålla tillbaka produktionen för att hålla uppe priserna. Idag upprätthåller de sin position genom att helt enkelt sluka uppstickare och mindre konkurrenter. De fyra största har ensamma 2,5 gånger större omsättning i Sverige än de efterföljande 26 bland de 30 största byggentreprenörerna har tillsammans.
6. Vertikal integration i byggsektorn
Istället för att de stora byggherrarna ställer hårda krav på utförarna så är de idag i hög utsträckning delar i samma koncerner som bygger i egen regi för att sälja och som köper material från sina egna dotterbolag. Det här ger väldigt dåliga förutsättningar för att öka kvalitén och sänka priset, eller som Statskontoret konstaterar i en rapport: “En byggentreprenör som visserligen agerar som byggherre men inte är långvarig förvaltare har av naturliga skäl inte samma incitament att pressa kostnader och styra mot kvalitet på lång sikt.”
Vinster med byggemenskaper
1. Gynnar lokalt näringsliv och lokala nätverk
Byggemenskaper anlitar i första hand mindre firmor och lokala företag för sitt stöd och för byggnation. Nya typer av tjänsteföretag utvecklas (projektledare, processarkitekter m fl) och nya typer av grupper kommer in som beställare och får kontakt med byggsektorn, det utvecklar både byggsektorn och innebär att det uppstår nya sociala kopplingar och nätverk i andra riktningar än de inarbetade.
2. Kommunen får direkt dialog med slutkunderna
Kommunen får möjlighet att i exploateringen föra en direkt dialog med framtida boende istället för en mellanhand. För kommunens del slipper man att sitta och förhandla med exploatörer som kan ha andra prioriteringar än den långsiktiga kvalitén – istället får man en direktkontakt med de framtida boende, kommunens medlemmar.
3. Byggherre med incitament och drivkraft att skapa långsiktiga kvalitéer
Istället för att tvingas försöka säkra samhällskvalitéer gentemot en aktör som gör vad den kan för att maximera avkastning och minimera sina åtaganden får kommunen jobba mot en aktör som har i hög grad sammanfallande intresse med kommunen av att skapa bra och långsiktigt hållbara boendemiljöer.
4. Idéburna bostäder
Byggemenskaper är ett sätt att få en mer varierad byggd miljö som både svarar mot en större bredd av behov istället för byggande som endast vänder sig till samma köpstarka grupp med samma typ av preferenser och värderingar. Ett byggande präglat av en personlig vilja och idéer istället för riskminimering. Det tjänar alla på.
5. Engagemang i boendemiljön
Medborgares långsiktiga engagemang i närmiljön stärks genom ökad delaktighet. Det sociala kapitalet stärks, kvarboendet ökat och viljan att utveckla orten blir starkare hos fler.
6. Ett konjunkturokänsligt byggande
Projekt kan genomföras även vid svikande marknadsefterfrågan. Istället för att ha en kontracyklisk byggsektor som ökar byggandet i lågkonjunkturer och därigenom motverkar ekonomiska nedgångar, så är byggsektorn idag procyklisk, drar ner sitt byggande när markandsefterfrågan minskar, och förstärker därigenom ekonomiska nedgångar. Byggemenskaper är ett sätt att ta sig runt den situationen – byggemenskaper bygger inte på spekulation och kan därför tvärtom öka sitt byggande i lågkonjunktur.
7. Projekt i mindre skalor - mindre risk
Projekt i mindre skalor innebär att varje projekt är en mindre risk och att möjligheterna är fler. Om några projekt inte blir genomförda enligt plan är det ingen katastrof, bostadsförsörjningsmålen kan nås ändå. Om ett stort projekt går på pumpen innebär det ett större problem. Kommunen får samtidigt en större förhandlingsstyrka när de som sitter på andra sidan bordet inte är jättekoncerner med en omsättning på flera miljarder utan mindre aktörer.
8. Ökad variation i stadsbilden
Fler aktörer innebär per automatik en större mångfald. När vi tittar på äldre byggda miljöer och funderar på hur de gjorde för att få det trivsamt så är svaret rätt enkelt: byggandet var spritt på fler händer. Och det syns i den byggda miljön.
9. Billigare bostäder
Byggemenskaper tenderar att bli billigare än kommersiella projekt av några enkla skäl: det är färre mellanhänder som ska göra en vinst och byggherren behöver inte ha en risk- och vinstmarginal på 10-20% ovanpå byggkostnaden.