Byggemenskaper och framtidens seniorbostäder

Hur vill äldre bo med Kerstin Kärnekull
Hur skall vi lösa frågan om bra bostäder för Sveriges allt fler äldre? Det är en av vår tids största samhällsutmaningar. Idag är det ont om attraktiva alternativ till rimliga kostnader. Kan bygg- och bogemenskaper vara ett alternativ för att bygga framtidens seniorbostäder?

Måndagen den 20 februari visar Kerstin Kärnekull, arkitekt och en av Sveriges främsta experter inom området, på goda exempel från Sverige och internationellt.

Kerstin Kärnekull har arbetat med boendefrågor i hela sitt yrkesverksamma liv och är författare till flera böcker om Seniorboende, och genomförande av bygg- och planeringsgemenskaper.

Bakom arrangemanget står Kusebackastiftelsen i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

Plats: Garveriet i Floda.

Fri entré!
Se hela inbjudan här.

Byggemenskap Ärlan i Göteborg är igång

En långkörare för den tålmodige i Göteborg har varit byggemenskapen Gråberget, som arkitektkontoret inobi fick en markanvisning för att genomföra för idag fyra år sedan.
Därefter har det komplexa planarbetet i området tagit en ordentlig tid på sig för att komma i mål och Inobi har väntat med att bjuda in till byggemenskapen i väntan på att projektet ska kunna köra igång.

Byggemenskap Ärlan informationsmöte januari 2017Men nu finns det en antagen detaljplan och för en vecka sedan gick startskottet för denna byggemenskap i form ett välbesökt informationsmöte den 26 januari (bilden).

Inobi har därefter öppnat för ansökningar om att delta i byggemenskapen. Till en början handlar det om deltagande i den mindre grupp om 6-8 hushåll som initialt kommer att utgöra byggemenskapen, som numera har namnet Ärlan.

Detta ansökningsfönster är öppet mellan den 1-19 februari 2017. Inobi tillämpar ingen köprincip utan sammansättningen av den första gruppen av deltagare görs istället av inobis projektledare på basis av att “sätta samman en grupp med goda förutsättningar att fungera väl tillsammans”. Inobi skriver:

“Vi kommer att sträva efter att sätta samman en grupp där individerna har förenliga visioner och önskemål om det framtida boendet, samtidigt som vi vill hitta en spridning vad gäller ålder, familjesituation och bakgrund. Det finns inga krav på att du skall ha några speciella förkunskaper.”

Nästa steg är att under hösten 2017 rekrytera fler medlemmar, totalt cirka 20-25 hushåll. Den rekryteringsprocessen kommer att styras av deltagarna i byggemenskapen Ärlan och inte av Inobi, varför det inte går att säga hur byggemenskapen väljer att gå tillväga med urval och hantering av ansökningar då. Projektet följs enklast via inobis hemsida.

Kontaktperson: Pernilla Ottosson, byggemenskapsledare på inobi.

Här genomförs byggemenskapen Ärlan på Gråberget i Göteborg

Göteborg: Manegen krattas för Svandammen ecovillage

I onsdags den 14 september hölls ett informationsmöte kring Svandammen ecovillage på Ekocentrum i Göteborg. Inbjudna var intresserad allmänhet men också Ulf Kamne, ordförande i Byggnadsnämnden. Kamne sade bland annat:

– För cirka 1 ½ år sedan hade jag – som då blivit ordförande i byggnadsnämnden – ett gemensamt möte med Svandammen och Fastighets-nämndens ordförande och vice ordförande, där vi politiker sa: “Det här projektet är intressant. Det ska realiseras.”

– Jag vill uppmuntra er här idag att ta vara på den mängd olika möjligheter som Svandammsprojektet som helhet medför. För att kunna styra utformningen av sitt boende är det egna ägandet det som ger störst inflytande. Priset är engagemang och arbete. Det finns givetvis fördelar och nackdelar som man måste väga mot varandra. – Tag nu gärna chansen att engagera er i detta och fullfölj planerna. Det krävs uthållighet. Ert projekt kommer säkert att höra tala om sig och väcka ett vidsträckt intresse. Vi bostadspolitiker tycker som sagt att det är intressant och stödjer er! Manegen är krattad!

Skara pratar byggemenskaper!

Föreningen för byggemenskaper höll på torsdagen ett seminarie med Skaras förvaltning.
Diskussionerna fokuserade kring byggemenskaper i mindre tätorter och byar samt hur de kan påverka samhällen. Ekonomi för större och mindre projekt var också av intresse – med Psilanders kurvor i bakgrunden. På plats var John Helmfridsson från Föreningen för byggemenskapers styrelse.

Studieresa 22 -24 september: Tübingen + Freiburg

Byggemenskap i Freiburg, Tyskland

Det var flera som inte kom inte med på resan i våras,
så vi gör en uppdaterad repris!
22-24 september

Tübingen, torsdag+fredag:
– Vi får en rejäl genomgång av bakgrund, strategi
och metod för Europas kanske allra intressantaste
stadsbyggande.
– Vi träffar representanter för staden, erfarna
konsulter och byggemenskapare.
– Vi besöker 4 generationer av nya stadsdelar.

Freiburg, fredag+lördag:
– Guidning genom stadsdelarna Vauban och
Rieselfeld.
– Besök hos några byggrupper.
– Vi träffar projektchefen för Rieselfeldprojektet och
en arkitekt som var med från början.

En första programskiss finns här

Pris: SEK 8.000,- ex moms
Anmälan senast 31 augusti

Byggemenskaper i Almedalen – den nya vägen till mångfald i stadsutvecklingen

byggemenskap i almedalen
För att skapa större sociala värden i staden bör dess invånare ges möjlighet att driva stadsutvecklingen istället för att vara dess offer. Det som framför allt behövs är att anpassa kommunernas markanvisningar också för mindre aktörer såsom byggemenskaper.

Medverkande gjorde:
Ulf Kamne, ordf i BN i Göteborg Byggnadsnämnden, MiljöPartiet
Erik Slottner, ledamot i Stockholms Stadsbyggnadsnämnden, Kristdemokraterna
Caroline Szyber, Riksdagsledamot, Kristdemokraterna
Björn Sundin, Kommunalråd i Örebro, Socialdemokraterna
Elin Olsson, exploateringsnämnden Stockholm, MiljöPartiet
Åsa Minoz hjälpte oss med utmärkt moderering.

Under lunchen torsdagen 7 juli höll vi seminariet.

Presentationer från Växjökonferensen 11 april

Föreningen för Byggemenskaper arrangerade den 11 april 2016 en nationell konferens i Växjö på temat markanvisningar och utmaningar för att få byggemenskaper att utvecklas och ta fart.

Konferensen bjöd på ett brett och gediget innehåll av presentationer som tillsammans gav en god överblick över utvecklingen för den kommunala markpolitiken i landet och förutsättningarna och utmaningarna för ett bättre och mer varierat stadsbyggande idag.

Nu har vi samlat de många givande presentationerna från konferensdagen, tillgängliga för fri nedladdning i PDF-format via den här permanenta länken.

En nödvändig del av lösningen på krisen

Byggemenskaper i Tübingen
Hur ska Sverige egentligen handskas med den idag alarmerande och akuta bostadskrisen? Debattens vågor går just nu höga och många är det som levererar sina gamla vanliga käpphästar. På senare tid har även allt fler röster börjat tala om att det behövs nya vägar för att beställa och producera bostäder och att byggemenskaper därför måste vara en del av lösningen för att få igång ett bostadsbyggande för alla.

Ola Nylander, professor i Arkitektur på Chalmers lyfter i GP den 27 januari fra byggemenskaper som en komponent i en strategi mot bostadskrisen. Nylander som bland annat har forskat och skrivit om svensk bostadshistoria, menar i artikeln att det låsta läget på bostadsmarknaden idag inte på något sätt är unikt i ett historiskt perspektiv och att det finns “en lång svensk tradition” av att bygga bort bostadsbrister, samtidigt som andra problem som oskäligt höga hyror och byggkostnader, kan hanteras:

“Kooperativt bostadsbyggande, riktade bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet är tre historiskt beprövade lösningar som tidigare politiker, arkitekter och byggare använt för att lösa och bygga bort bostadsbrister under 1900-talet. Tre klassiska lösningar som skulle fungera utmärkt också idag.”

Ola Nylander konstaterar att det kooperativa byggandet utvecklades starkt under 1920-talet utifrån “insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak.”:

Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Moderna bekvämligheter skulle inte vara en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete. 1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök i sina bostäder. 2016 är byggemenskaper en motsvarighet till HSB:s bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet.

Läs hela artikeln i GP här!

Plats för fler frågor om ökad konkurrens

high rises
Strax före jul presenterades den utredning om ökad konkurrens i bostadssektorn (SOU 2015:105) som beställdes av förra bostadsministern. Utredningen med titeln “Plats för fler som bygger mer” behandlar en mycket angelägen fråga för svenskt bostadsbyggande, men utredningen missar tyvärr målet i stora stycken. Staffan Schartner, arkitekt och ordförande i Föreningen för Byggemenskaper, kritiserar utredningen i en artikel på Archileaks:

“För att verkligen få en fungerande konkurrens i bostadsbyggandet och för att samtidigt kunna öka kvantitet och kvalitet krävs att vi möjliggör för väldigt många fler att kunna låta bygga bostäder. Många av dem som kan och vill är idag utestängda i de kommunala och finansiella processerna. Vi måste göra det möjligt för personer med andra drivkrafter och annat, billigare kapital att vara med och bygga. Vi måste hitta andra principer för marktilldelningen, minska tiden från marktilldelning till färdigt hus och hitta metoder att undvika kostnader för risktagandet.”

Schartner kostaterar att SOU 2015:105 missar att göra en helt grundläggande “distinktion mellan byggherre och byggentreprenör i begreppet ”byggbolag” och pekar på frågor som hade behövt behandlas grundligt:

  • Varför alla bostäder nuförtiden byggs på spekulation med höga vinstförväntningar
  • Varför vi oroar oss för att byggentreprenörer äger byggmaterialproducenter men inte för att de är sina egna uppdragsgivare
  • Varför vi pratar om skalfördelar när forskning visar att stor overhead ofta orsakar skalnackdelar
  • Varför vi diskuterar byggkostnader när kanske bara en tredjedel av priset för en ny bostad är kostnaden för att bygga den
  • Hur det kan komma sig att reglerna för offentlig upphandling är benhårda medan transparensen är minimal i försäljningen av kommunal mark.

De slutsatser som utredningen drar och som återkommer i regeringens utspel om blocköverksridande samverkan för ökat bostadsbyggande, är ledsamt förutsägbara. Här finns inte ett spår av insikt om att bostadsbyggande samtidigt är stadsbyggande:

“Den som föreslår typgodkända hustyper, byggda av certifierade entreprenörer som industriell prefab har säkert lyssnat på de stora byggkoncernerna men har inte förstått mycket av vad en stad är, hur den uppstår och hur den utvecklas. Med billiga lådor som staplas på åkrarna utanför de stora städerna kommer vi återigen att gå från ett bostads- till ett stadsbyggnadsproblem, på samma sätt som för 50 år sedan. Skillnaden blir möjligen att dåtidens betonghus är betydligt robustare än nutidens kartonger.”

Läs hela artikeln på Archileaks!