Många som bor i staden drömmer om att istället bo på landet. Men hur går man egentligen tillväga om man vill göra verklighet av en sådan dröm?
Nej, alla kan kanske inte köpa ett gammalt torp med upprustningsbehov. Det är en väg som ofta blir övermäktig i praktiken och som dessutom kan innebära att priset för att bo närmare naturen är att behöva överge att bo där man ingår i sociala sammanhang.
Byggemenskapen Bobygget handlar om precis detta dilemma, en väg ut till landet, tillsammans med andra.
Bobygget drivs av arkitekterna och projektledarna Maria Johansson och Freija Frändberg under paraplyet Co-create Community och med stöd av Herrljunga kommun och näringslivsbolaget Fokus Herrljunga.
Målet med projektet är att samla en grupp människor som har den gemensamma nämnaren att man vill flytta ut från stan till en lantlig miljö med bra förbindelser till Göteborg.
Vi ställde några frågor till projektledarna Maria och Freija.
Vad handlar Bobygget om?
Vi funderar mycket kring det här med sociala sammanhang och att tillhöra något större än bara en familj. Det är något som vi tycker saknas idag i många fall. Men det betyder inte att man måste leva i ett stort kollektiv, utan mer om att man tillhöra en gemenskap, att man kan hjälpas åt, dela på grejer och ha det roligt ihop, samtidigt som man har sin egen plats dit man kan dra sig tillbaka.
Den sociala aspekten är central i detta projektet: att bo nära andra och därigenom ingå i en större gemenskap, men utan att behöva bo på varandra. Bobygget drivs som en byggemenskap och den gemensamma processen är viktig för att deltagarna ska lära känna varandra redan innan de flyttat.
Hur går det för er?
Vi har precis kommit igång med annonsering om projektet och haft vårt första möte. Vi hoppades att 10-15 personer skulle dyka upp, men det kom drygt 30 personer. Det var långt över vår förväntan. Några av de som kom har ett seriöst intresse av att förverkliga projektet inom en snar framtid, medan andra är intresserade på längre sikt. Dessutom finns det olika ekonomiska förutsättningar inom gruppen.
Vilka är det som är intresserade?
Intresset är brett, det finns inom alla åldersspann och grupper, men det är framförallt två grupper som utmärker sig. Det är unga tjejer mellan 25 och 35 och medelålders-äldre, ofta ensamstående kvinnor. Båda grupperna har begränsat ekonomiskt kapital och det är en viktig faktor som vi måste hitta lösningar för. De flesta verkar ha fastnat för det här med att leva närmare naturen, kunna odla och ha lite djur och att vara en del av en gemenskap, samtidigt som man har sitt eget. Hållbarhet är också ett starkt tema för i princip alla deltagarna, att det är såväl socialt, ekonomiskt, som miljömässigt hållbart.
Vad händer härnäst?
Under höst 2014 kommer vi hålla ytterligare ett par träffar/workshops för att undersöka om det finns ett intresse för projektet, och vad intresset är. Finns det ett intresse kommer vi bland annat starta en förening och hålla fler workshops där vi undersöker innehåll, organisering, storlek och standard i det framtida boendet. Utifrån deltagandes idéer, förutsättningar och behov tar vi fram ett eller flera bostadskoncept. Under våren fördjupas arbetet. Förhoppningen är att färdiga byggnader kan stå klara 2016-2017.
Har ni några samarbetspartners?
Herrljunga kommun och näringslivsbolaget Fokus Herrljunga stöttar projektet, mark finns reserverad. För dem är detta ett pilotprojekt för att testa metoder för hur man kan locka invånare och genomföra projekt i form av byggemenskaper. För oss är det ett pilotprojekt för vår arbetsmetod och hur arkitektrollen kan utökas för att leda byggemenskapsprocesser.
Vi har också en dokumentärfilmare som parallellt med att följa utvecklingen på Frihamnen följer detta projekt. Hon vill visa på intressanta motpoler, både ur en process-aspekt och en stad-land aspekt.
Vad har ni stött på för svårigheter?
Vi ställs ständigt för nya utmaningar och situationer dels för att processen är så öppen för vad resultatet skulle kunna bli och dels för att få processer med samma utgångspunkter har genomförts tidigare. En aspekt är att det är svårt att föra samman 30 personer med olika bakgrunder och förutsättningar. En annan aspekt är byggbranschens statiska system som inte alls är anpassade efter att grupper går ihop och bygger själva. Men vi ser snarare ”problemen” som utmaningar att hitta lösningar för!
Har ni några inspirationskällor?
Co-creation building i Stokcholm har metodmässigt varit en stor inspirationskälla. Herrljungas lantliga kontext gör det intressant att titta på olika exempel på ekobyar, som t.ex. Friland i Danmark, även om det aktuella området ligger i direkt anslutning till samhället.
Vad har ni själva för bakgrund?
Vi är båda arkitekter. Vi gjorde ett gemensamt examensarbete på Chalmers på samma tema, där vi utvecklade en metod för att arbeta fram förslag ihop med intresserade deltagare.
Denna artikel är en del i vår ambition att berätta om aktuella byggemenskapsprojekt och händelser på byggemenskap.se. Har du tips om andra projekt vi borde bevaka? Skicka ett mail till redaktionen!