“Låt medborgarna vara medskapare i stället för åskådare”

Vad är den enskilda individens roll i dagens samhällsplanering och byggande? I det senaste numret av Samhällsbyggarna (nr 2/2019) har Sofia Buhrgard, planarkitekt i Nyköpings kommun, skrivit om medborgarskap och byggemenskaper. Artikeln tar upp flera goda exempel på byggemenskaper och lyfter fram de sociala såväl som ekonomiska fördelarna med fler byggemenskaper i Sverige.

Buhrgard skriver även om de förändringar och förbättringar som krävs, framför allt på kommunal nivå, för att kunna möjliggöra fler byggemenskaper. Du kan läsa artikeln i sin helhet i Samhällsbyggarnas nätversion av tidningen. Där återfinns den på sidan 32-33.

Fallstudie om byggemenskaper i Göteborg och Hamburg

I en ny forskningsartikel skriver bland annat Håkan Thörn från GU om byggemenskaper i Göteborg och Hamburg.

Artikeln, titulerad Governing Sustainable Urban Development" through self-build groups and co-housing: The Cases of Hamburg and Gothenburg, undersöker kritiskt styrningen av "hållbar stadsutveckling" genom självbyggda bogemenskaper i Göteborg och Hamburg.  De två fallstäderna har blivit utvalda eftersom båda för närvarande är inblandade i stora urbana omstruktureringar och har lanserat program för att stödja självbyggande grupper och bogemenskaper som en del av deras tonvikt på att främja hållbar utveckling. Vidare undersöker författarna samspelet mellan politiska institutioner, det civila samhället och privata aktörer, och reder ut begrepp som segregation och gentrifiering.

Artikeln i sin helhet finns att läsa här. Observera att artikeln är på engelska.

Marktilldelning nyckelfråga för byggemenskaper

I en replik till AB Framtiden i Göteborgsposten skriver Ada Seniorhus' Ola Forsberg om planpolitik och byggemenskaper. Han förklarar bakgrunden till några av de planpolitiska problem som bostadsmarknaden i allmänhet och byggemenskaper i synnerhet lider av, och hur förenklade planprocesser skulle underlätta och lyfta livskvalitén för många olika samhälls- och åldersgrupper, bland annat

Fler tillgängliga byggemenskaper ger positiva utfall både för yngre och äldre kommuninvånare.

Debattartikeln i sin helhet finns att läsa här.

Artikel om Håll Koll Bo i Dagens Nyheter


I slutet av oktober förra året skrev Annica Kvint, redaktör på tidskriften Arkitektur, en artikel om byggemenskaper för Dagens Nyheter. Utöver att ta upp vikten av bogemenskaper och co-living i en allt tätare stad, går hon också in på den stora potentialen som finns i byggemenskaper, och lyfter Stockholmsbaserade Håll Koll Bo som exempel. Du kan läsa mer om Håll Koll Bo och andra pågående byggemenskapsprojekt i vår databas över Sveriges Byggemenskaper. Artikeln i sin helhet kan du hitta här.

Lagnö bo växer fram

lagno bo 170526
Varje vecka nås nya framsteg för Lagnö Bo utanför Trosa. En ekonomisk förening driver bygget som kommer att bli en bogemenskap i form av kooperativ hyresrätt.

Flerbostadshuset som kommer att innehålla nitton lägenheter runt en gemensam vinterträdgård byggs i trä med flera väggar i stampjord. I arbetet med jordväggarna har många föreningsmedlemmar och intresserade deltagit.

Projektet går att följa på
https://lagnobo.wordpress.com/

Byggemenskap Ärlan i Göteborg är igång

En långkörare för den tålmodige i Göteborg har varit byggemenskapen Gråberget, som arkitektkontoret inobi fick en markanvisning för att genomföra för idag fyra år sedan.
Därefter har det komplexa planarbetet i området tagit en ordentlig tid på sig för att komma i mål och Inobi har väntat med att bjuda in till byggemenskapen i väntan på att projektet ska kunna köra igång.

Byggemenskap Ärlan informationsmöte januari 2017Men nu finns det en antagen detaljplan och för en vecka sedan gick startskottet för denna byggemenskap i form ett välbesökt informationsmöte den 26 januari (bilden).

Inobi har därefter öppnat för ansökningar om att delta i byggemenskapen. Till en början handlar det om deltagande i den mindre grupp om 6-8 hushåll som initialt kommer att utgöra byggemenskapen, som numera har namnet Ärlan.

Detta ansökningsfönster är öppet mellan den 1-19 februari 2017. Inobi tillämpar ingen köprincip utan sammansättningen av den första gruppen av deltagare görs istället av inobis projektledare på basis av att “sätta samman en grupp med goda förutsättningar att fungera väl tillsammans”. Inobi skriver:

“Vi kommer att sträva efter att sätta samman en grupp där individerna har förenliga visioner och önskemål om det framtida boendet, samtidigt som vi vill hitta en spridning vad gäller ålder, familjesituation och bakgrund. Det finns inga krav på att du skall ha några speciella förkunskaper.”

Nästa steg är att under hösten 2017 rekrytera fler medlemmar, totalt cirka 20-25 hushåll. Den rekryteringsprocessen kommer att styras av deltagarna i byggemenskapen Ärlan och inte av Inobi, varför det inte går att säga hur byggemenskapen väljer att gå tillväga med urval och hantering av ansökningar då. Projektet följs enklast via inobis hemsida.

Kontaktperson: Pernilla Ottosson, byggemenskapsledare på inobi.

Här genomförs byggemenskapen Ärlan på Gråberget i Göteborg

Byggemenskaper i Almedalen

Vi håller ett event i Almedalen!
Torsdag 7 juni kl 12 i Arkitektträdgåden.
Byggemenskaper – den nya vägen till mångfald i stadsutvecklingen
Programpunkten

Seminariet behandlar kommuners roll för att bana väg för innovativt byggande.
Varmt välkomna!

En nödvändig del av lösningen på krisen

Byggemenskaper i Tübingen
Hur ska Sverige egentligen handskas med den idag alarmerande och akuta bostadskrisen? Debattens vågor går just nu höga och många är det som levererar sina gamla vanliga käpphästar. På senare tid har även allt fler röster börjat tala om att det behövs nya vägar för att beställa och producera bostäder och att byggemenskaper därför måste vara en del av lösningen för att få igång ett bostadsbyggande för alla.

Ola Nylander, professor i Arkitektur på Chalmers lyfter i GP den 27 januari fra byggemenskaper som en komponent i en strategi mot bostadskrisen. Nylander som bland annat har forskat och skrivit om svensk bostadshistoria, menar i artikeln att det låsta läget på bostadsmarknaden idag inte på något sätt är unikt i ett historiskt perspektiv och att det finns “en lång svensk tradition” av att bygga bort bostadsbrister, samtidigt som andra problem som oskäligt höga hyror och byggkostnader, kan hanteras:

“Kooperativt bostadsbyggande, riktade bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet är tre historiskt beprövade lösningar som tidigare politiker, arkitekter och byggare använt för att lösa och bygga bort bostadsbrister under 1900-talet. Tre klassiska lösningar som skulle fungera utmärkt också idag.”

Ola Nylander konstaterar att det kooperativa byggandet utvecklades starkt under 1920-talet utifrån “insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak.”:

Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Moderna bekvämligheter skulle inte vara en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete. 1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök i sina bostäder. 2016 är byggemenskaper en motsvarighet till HSB:s bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet.

Läs hela artikeln i GP här!

Plats för fler frågor om ökad konkurrens

high rises
Strax före jul presenterades den utredning om ökad konkurrens i bostadssektorn (SOU 2015:105) som beställdes av förra bostadsministern. Utredningen med titeln “Plats för fler som bygger mer” behandlar en mycket angelägen fråga för svenskt bostadsbyggande, men utredningen missar tyvärr målet i stora stycken. Staffan Schartner, arkitekt och ordförande i Föreningen för Byggemenskaper, kritiserar utredningen i en artikel på Archileaks:

“För att verkligen få en fungerande konkurrens i bostadsbyggandet och för att samtidigt kunna öka kvantitet och kvalitet krävs att vi möjliggör för väldigt många fler att kunna låta bygga bostäder. Många av dem som kan och vill är idag utestängda i de kommunala och finansiella processerna. Vi måste göra det möjligt för personer med andra drivkrafter och annat, billigare kapital att vara med och bygga. Vi måste hitta andra principer för marktilldelningen, minska tiden från marktilldelning till färdigt hus och hitta metoder att undvika kostnader för risktagandet.”

Schartner kostaterar att SOU 2015:105 missar att göra en helt grundläggande “distinktion mellan byggherre och byggentreprenör i begreppet ”byggbolag” och pekar på frågor som hade behövt behandlas grundligt:

  • Varför alla bostäder nuförtiden byggs på spekulation med höga vinstförväntningar
  • Varför vi oroar oss för att byggentreprenörer äger byggmaterialproducenter men inte för att de är sina egna uppdragsgivare
  • Varför vi pratar om skalfördelar när forskning visar att stor overhead ofta orsakar skalnackdelar
  • Varför vi diskuterar byggkostnader när kanske bara en tredjedel av priset för en ny bostad är kostnaden för att bygga den
  • Hur det kan komma sig att reglerna för offentlig upphandling är benhårda medan transparensen är minimal i försäljningen av kommunal mark.

De slutsatser som utredningen drar och som återkommer i regeringens utspel om blocköverksridande samverkan för ökat bostadsbyggande, är ledsamt förutsägbara. Här finns inte ett spår av insikt om att bostadsbyggande samtidigt är stadsbyggande:

“Den som föreslår typgodkända hustyper, byggda av certifierade entreprenörer som industriell prefab har säkert lyssnat på de stora byggkoncernerna men har inte förstått mycket av vad en stad är, hur den uppstår och hur den utvecklas. Med billiga lådor som staplas på åkrarna utanför de stora städerna kommer vi återigen att gå från ett bostads- till ett stadsbyggnadsproblem, på samma sätt som för 50 år sedan. Skillnaden blir möjligen att dåtidens betonghus är betydligt robustare än nutidens kartonger.”

Läs hela artikeln på Archileaks!

Fler bostäder och ökad kvalitet genom byggemenskaper

I det senaste numret av tidskriften Arkitektur lyfter redaktionen den ständigt angelägna och konstant akuta diskussionen om ”glappen” i bostadsförsörjningen. Det som byggs motsvarar inte befolkningens behov. Det byggs för dyrt och för lite, konstaterar redaktör Dan Hallemar:

”Dagens bostadssituation är en berättelse om glapp. Glapp mellan det som byggs och det som behövs. Glapp mellan var det byggs och var det behövs byggas, glapp mellan vad de allra flesta har råd att lägga på en bostad och vad den kostar.

Några siffror: I Stockholm 2014 behöver man, med dagens mycket låga ränta, en disponibel inkomst på 30 300 kronor per månad för att köpa en lägenhet som har en boendeutgift i medianvärdet, alltså den lägenhet som kostnadsmässigt ligger i mitten av hela utbudet. För att köpa en av de 10% billigaste lägen¬heterna i staden behöver man en disponibel inkomst på 18 600. ”

Hur bygger man bra bostäder åt alla? Redaktionen blickar så ut åt olika håll, både mot en ökad standardisering och formrepetition och mot förändrade incitamentsmekanismer och en maktförskjutning i byggandet, genom bland annat byggemenskaper, som en annan möjlig väg.

Läs mer