Södermanlands Nyheter skriver om kraften i byggemenskaper

I en ledare för Södermanlands Nyheter skriver Olof Jonmyren, politisk redaktör, om byggemenskaper som potentiell växtkraft för små orter.

Han skriver bland annat att "den som söker öka bostadsbyggandet på landsbygden behöver tänka byutveckling", och refererar till FFB:s Erik Berg, arkitekt på Inobi och Egnahemsfabriken, och hans arbete med byutveckling i Ålberga på initiativ av Hela Sverige ska leva. Han skriver vidare att "där kostnader och marknadsvärde gör en vanlig byggkalkyl svår, där kan det [byggemenskaper] öppna för nya lösningar".

Ledaren i sin helhet finns under "Mer läsning".

Bolund och Hult vill se fler byggemenskaper

I dagens ETC skriver bostadsminister Per Bolund (MP) och ordförande för civilutskottet Emma Hult (MP) om fördelarna med byggemenskaper.

I debattartikeln nämner de båda politikerna vilka nuvarande hinder som står i vägen för fler byggemenskaper, och vad deras förslag är för att eliminera dessa hinder och göra det enklare för fler byggemenskaper att bygga och bo tillsammans.

Artikeln i sin helhet finns att läsa här.

“Låt medborgarna vara medskapare i stället för åskådare”

Vad är den enskilda individens roll i dagens samhällsplanering och byggande? I det senaste numret av Samhällsbyggarna (nr 2/2019) har Sofia Buhrgard, planarkitekt i Nyköpings kommun, skrivit om medborgarskap och byggemenskaper. Artikeln tar upp flera goda exempel på byggemenskaper och lyfter fram de sociala såväl som ekonomiska fördelarna med fler byggemenskaper i Sverige.

Buhrgard skriver även om de förändringar och förbättringar som krävs, framför allt på kommunal nivå, för att kunna möjliggöra fler byggemenskaper. Du kan läsa artikeln i sin helhet i Samhällsbyggarnas nätversion av tidningen. Där återfinns den på sidan 32-33.

Marktilldelning nyckelfråga för byggemenskaper

I en replik till AB Framtiden i Göteborgsposten skriver Ada Seniorhus' Ola Forsberg om planpolitik och byggemenskaper. Han förklarar bakgrunden till några av de planpolitiska problem som bostadsmarknaden i allmänhet och byggemenskaper i synnerhet lider av, och hur förenklade planprocesser skulle underlätta och lyfta livskvalitén för många olika samhälls- och åldersgrupper, bland annat

Fler tillgängliga byggemenskaper ger positiva utfall både för yngre och äldre kommuninvånare.

Debattartikeln i sin helhet finns att läsa här.

Artikel om Håll Koll Bo i Dagens Nyheter


I slutet av oktober förra året skrev Annica Kvint, redaktör på tidskriften Arkitektur, en artikel om byggemenskaper för Dagens Nyheter. Utöver att ta upp vikten av bogemenskaper och co-living i en allt tätare stad, går hon också in på den stora potentialen som finns i byggemenskaper, och lyfter Stockholmsbaserade Håll Koll Bo som exempel. Du kan läsa mer om Håll Koll Bo och andra pågående byggemenskapsprojekt i vår databas över Sveriges Byggemenskaper. Artikeln i sin helhet kan du hitta här.

Debattartikel i Dagens Samhälle om små byggaktörer

I artikeln kan man läsa att “Bostadsmarknaden är ohållbar. Vi är en grupp värdedrivna aktörer som vill bidra till lösningar — men kommunerna måste släppa fram oss. Om vi fick tillgång till byggklar mark skulle fler bostadsprojekt kunna genomföras”. Bland aktörerna syns Egnahemsfabriken, Byggemenskap Ärlan och byggemenskapsledaren för Inobi arkitektkontor. Artikeln i sin helhet finns att läsa här.

En nödvändig del av lösningen på krisen

Byggemenskaper i Tübingen
Hur ska Sverige egentligen handskas med den idag alarmerande och akuta bostadskrisen? Debattens vågor går just nu höga och många är det som levererar sina gamla vanliga käpphästar. På senare tid har även allt fler röster börjat tala om att det behövs nya vägar för att beställa och producera bostäder och att byggemenskaper därför måste vara en del av lösningen för att få igång ett bostadsbyggande för alla.

Ola Nylander, professor i Arkitektur på Chalmers lyfter i GP den 27 januari fra byggemenskaper som en komponent i en strategi mot bostadskrisen. Nylander som bland annat har forskat och skrivit om svensk bostadshistoria, menar i artikeln att det låsta läget på bostadsmarknaden idag inte på något sätt är unikt i ett historiskt perspektiv och att det finns “en lång svensk tradition” av att bygga bort bostadsbrister, samtidigt som andra problem som oskäligt höga hyror och byggkostnader, kan hanteras:

“Kooperativt bostadsbyggande, riktade bostadsstöd och att bygga med hög kvalitet är tre historiskt beprövade lösningar som tidigare politiker, arkitekter och byggare använt för att lösa och bygga bort bostadsbrister under 1900-talet. Tre klassiska lösningar som skulle fungera utmärkt också idag.”

Ola Nylander konstaterar att det kooperativa byggandet utvecklades starkt under 1920-talet utifrån “insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak.”:

Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Moderna bekvämligheter skulle inte vara en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete. 1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök i sina bostäder. 2016 är byggemenskaper en motsvarighet till HSB:s bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet.

Läs hela artikeln i GP här!

Plats för fler frågor om ökad konkurrens

high rises
Strax före jul presenterades den utredning om ökad konkurrens i bostadssektorn (SOU 2015:105) som beställdes av förra bostadsministern. Utredningen med titeln “Plats för fler som bygger mer” behandlar en mycket angelägen fråga för svenskt bostadsbyggande, men utredningen missar tyvärr målet i stora stycken. Staffan Schartner, arkitekt och ordförande i Föreningen för Byggemenskaper, kritiserar utredningen i en artikel på Archileaks:

“För att verkligen få en fungerande konkurrens i bostadsbyggandet och för att samtidigt kunna öka kvantitet och kvalitet krävs att vi möjliggör för väldigt många fler att kunna låta bygga bostäder. Många av dem som kan och vill är idag utestängda i de kommunala och finansiella processerna. Vi måste göra det möjligt för personer med andra drivkrafter och annat, billigare kapital att vara med och bygga. Vi måste hitta andra principer för marktilldelningen, minska tiden från marktilldelning till färdigt hus och hitta metoder att undvika kostnader för risktagandet.”

Schartner kostaterar att SOU 2015:105 missar att göra en helt grundläggande “distinktion mellan byggherre och byggentreprenör i begreppet ”byggbolag” och pekar på frågor som hade behövt behandlas grundligt:

  • Varför alla bostäder nuförtiden byggs på spekulation med höga vinstförväntningar
  • Varför vi oroar oss för att byggentreprenörer äger byggmaterialproducenter men inte för att de är sina egna uppdragsgivare
  • Varför vi pratar om skalfördelar när forskning visar att stor overhead ofta orsakar skalnackdelar
  • Varför vi diskuterar byggkostnader när kanske bara en tredjedel av priset för en ny bostad är kostnaden för att bygga den
  • Hur det kan komma sig att reglerna för offentlig upphandling är benhårda medan transparensen är minimal i försäljningen av kommunal mark.

De slutsatser som utredningen drar och som återkommer i regeringens utspel om blocköverksridande samverkan för ökat bostadsbyggande, är ledsamt förutsägbara. Här finns inte ett spår av insikt om att bostadsbyggande samtidigt är stadsbyggande:

“Den som föreslår typgodkända hustyper, byggda av certifierade entreprenörer som industriell prefab har säkert lyssnat på de stora byggkoncernerna men har inte förstått mycket av vad en stad är, hur den uppstår och hur den utvecklas. Med billiga lådor som staplas på åkrarna utanför de stora städerna kommer vi återigen att gå från ett bostads- till ett stadsbyggnadsproblem, på samma sätt som för 50 år sedan. Skillnaden blir möjligen att dåtidens betonghus är betydligt robustare än nutidens kartonger.”

Läs hela artikeln på Archileaks!

Fler bostäder och ökad kvalitet genom byggemenskaper

I det senaste numret av tidskriften Arkitektur lyfter redaktionen den ständigt angelägna och konstant akuta diskussionen om ”glappen” i bostadsförsörjningen. Det som byggs motsvarar inte befolkningens behov. Det byggs för dyrt och för lite, konstaterar redaktör Dan Hallemar:

”Dagens bostadssituation är en berättelse om glapp. Glapp mellan det som byggs och det som behövs. Glapp mellan var det byggs och var det behövs byggas, glapp mellan vad de allra flesta har råd att lägga på en bostad och vad den kostar.

Några siffror: I Stockholm 2014 behöver man, med dagens mycket låga ränta, en disponibel inkomst på 30 300 kronor per månad för att köpa en lägenhet som har en boendeutgift i medianvärdet, alltså den lägenhet som kostnadsmässigt ligger i mitten av hela utbudet. För att köpa en av de 10% billigaste lägen¬heterna i staden behöver man en disponibel inkomst på 18 600. ”

Hur bygger man bra bostäder åt alla? Redaktionen blickar så ut åt olika håll, både mot en ökad standardisering och formrepetition och mot förändrade incitamentsmekanismer och en maktförskjutning i byggandet, genom bland annat byggemenskaper, som en annan möjlig väg.

Läs mer

Kritik mot planprocess som stänger ute mindre byggherrar

Göteborg
Ledande politiker och tjänstemän i Göteborgs stad har uttryckt höga ambitioner för byggemenskaper i staden. Trots det verkar nu planeringen av Frihamnen gå i en annan riktning, det skriver arkitekterna Rickard Stark och Martin Nordal från OkiDoki! Arkitekter som i en debattartikel i GP igår riktade stark kritik mot planprocessen:

“Tillsammans skall en handfull byggherrar väljas ut för att ingå i ett konsortium som sedan skall driva och bekosta planprocessen. Konsortiet skall bära kostnader på mellan 20-25 miljoner i plankostnader plus egen tid. Det innebär att varje aktör skall ligga ute med över två miljoner kronor plus 1-2 heltidstjänster under två år. För en liten byggherre är detta mycket pengar och man riskerar att effektivt utesluta aktörer som:

1. Göteborgs stad har lovat skall få vara med och bygga.

2. Ofta är garant för ett framtida innovativt bostads- och stadsbyggande.

3. Kan bidra till den övergripande målsättningen om ett hållbart stadsbyggande med blandade aktörer.

Göteborg fortsätter, trots utfästelser om att alla skall få vara med och bygga i Frihamnen, ändå med konsortieupplägg där byggherrarna agerar bank snarare än stadsbyggare.”

Läs mer