Vad är byggemenskaper?

Byggemenskaper vänder på den traditionella rollfördelningen i byggprocessen och gör demokratiska sammanslutningar av människor till byggherrar. Det innebär en ny typ av beställarroll och för individerna en större frihet att få ett boende anpassat efter de egna villkoren och behoven.

Allt fler i Sverige intresserar sig för en form av stads- och bostadsutveckling där enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga och senare bo i ett hus som utformas efter deras egna uppfattningar och idéer om sitt boende.

Varför byggemenskaper?

Utvecklingen i Sverige

Drivkrafterna för att vilja vara en del av en byggemenskap kan variera. Det kan handla om att vilja bo tillsammans, om bostadens utformning, om ekologiskt byggande, om hur man vill bo som äldre eller om att själv vilja behålla vinsterna från att bygga i attraktiva lägen. Det kan också handla om att kunna bygga nya bostäder på lokala bostadsmarknader där andra byggherrar lyser med sin frånvaro.

Under de senaste ca fem åren har utvecklingen av byggemenskaper tagit avgjorda kliv framåt, till stor del tack vare samverkansprojektet Divercity.

Staten gör en viktig insats genom att Boverket kan ge stöd till ekonomiska föreningar. En försöksverksamhet pågår under 2020 och 2021. Pengarna används till kunskapsstöd, främst till projektlotsar. Boverkets ram var 3 mkr under 2020 och räckte till åtta projekt. Under år 2021 är ramen 4 mkr. Föreningen för Byggemenskaper har gjort en egen uppföljning av de projekt som fick stöd 2020. Den visar att projekten är av helt olika karaktär och tillkommer på alla typer av lokala bostadsmarknader.

Än så länge saknas dock den mer avgjorda institutionella infrastrukturen för att ge byggemenskaper tillräckligt goda förutsättningar för att starta och gå i mål med sina projekt.

Utvecklingen i Europa

I delar av Tyskland är Baugemeinschaften väsentliga inslag i stadsbyggnadsutvecklingen, kända exempel är städerna Freiburg, Tübingen, Hamburg och Berlin. I samband med projektet Divercity undersöktes hur byggemenskaper och övrigt socialt byggande ser ut i Belgien, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. Rapporterna visar att det sociala byggandet utvecklats stadigt sedan slutet av 1990-talet och att olika typer av byggemenskaper är en del av utvecklingen. Du hittar länkar till rapporterna i högerspalten.

Hur utvecklas en byggemenskap?

Tillkomstprocessen av en byggemenskap kan beskrivas i fyra faser.